Web Services – för enklare användning av karttjänster

Detta arbete har bedrivits i syfte att kartlägga funktionalitet, teknik och användningsområde gällande Web Services. Innehållet utgör således en teoretisk utvärdering av Web Services, samt tester av grundläggande programmeringslösningar. De frågor arbetet ämnar besvara är hur en Web Services på lämpligt sätt kan baseras på en befintlig tjänst, samt på vilket sätt denna Web Services kan göra aktuell tjänst lättare att använda. Dessutom belyses eventuella problem som kan uppstå i samband med denna Web Services-anpassning. I syfte att presentera ett lösningsförslag på ovan nämnda frågor granskades, via en litteraturstudie, ett antal informatikrelaterade begrepp liksom faktorer förknippade med kommersiell verksamhet på Internet. Erhållen teoretisk fakta analyserades via empiriskt arbete. Resultaten av analysen indikerar att en Web Services baserad på karttjänsten MapService kan innebära vissa fördelar för det aktuella företaget såväl som för deras kunder. Att bredda tjänsteutbudet med en marknadsdominerande standard innebär vissa fördelar för ett företag, inte minst i form av ett potentiellt större kundunderlag. Kundens vinster utgörs främst av för ändamålet utformade toolkits. Dessa hjälpmedel och verktyg underlättar implementationen av aktuell tjänst. Den ansats som här valts, att designa Web Servicen som en parser (tolk/konverterare) vars huvudsakliga syfte är att förmedla kommunikation mellan användare och befintlig tjänst, har vissa fördelar. Främst det faktum att redan befintlig funktionalitet kan utnyttjas. All kommunikation mellan användare och server hanteras av Web Servicen, som enligt denna princip utgör ett nytt gränssnitt med vilket tjänsten MapService kan användas. Till följd av det omfattande teoretiska utredningsarbetet har detta arbete inte genererat några prototyper, annat än på ett teoretiskt plan. Det problem som återstår är att utreda exakt hur ovan nämnda parser skall vara utformad, för att sedan implementera all funktionalitet som en helhet.

Extern Web-service-lösning vid SSAB Tunnplåt i Borlänge- för kommunikation med sina distributions lager

Detta examensarbete har utförts på SSAB- Tunnplåt i Borlänge under vårterminen 2004 och omfattar 10 veckors arbete.SSAB sköter idag sin kommunikation med distributionslagren via fax, telefon eller e-post. Eftersom detta är ett ganska tidskrävande kommunikationssätt, vill SSAB ha en smidigare och snabbare kommunikationslösning. Den lösning som SSAB vill ha är en extern Web-service-lösning för att upprätta en säker kommunikation med sina distributionslager.Parallellt med byggandet av Web-service-lösningen arbetades en förvaltningsmodell fram. Den beskriver hur förvaltningsorganisationen med dess rutiner kan se ut vid implementering av lösningen.För att skapa en säker förbindelse med Web-servicen skall en webbklient användas som i sin tur anropar en COM+ komponent. Detta för att kunna skicka med certifikatet ifrån webbklienten till webbservern där Web-servicen ligger. COM+ komponenten måste få tillgång till en användarprofil när den kommunicerar med Web-servicen. Detta för att kunna upprätta en SSL-förbindelse i det inledande skedet. SSL-förbindelsen skall läggas i den VPN-tunnel som mVPN tillhandahåller via WSSAL.

The concept of e-service from a social interaction perspective

Today’s e-services are complex phenomenon consisting of several different e-services linked together. The e-services are provided by IT systems and presented to customers through user interfaces. Within web design research criteria are laid out for the design of good user interfaces, but one problem is that these analyses are performed without a service focus. This lack of service focus can result in the designed user interfaces providing indistinct service concepts, especially where several e-services are intertwined with each other.In order to design IT system interfaces, we have to be clear about which e-services are provided by the IT system and how these e-services are related to each other. This paper presents a framework for the analysis of user interfaces in terms of focused e-service, service environment and two types of intertwined e-services; related e-services and interrelating e-services. The analyses are exemplified by an Internet based e-marketplace. The paper discusses how the framework can be combined with ordinary web design criteria and how it can be used for e-service development.

Improving continence services for older people from the service-providers’ perspective : a qualitative interview study

Objective: To examine in depth the views and experiences of continence service leads in England on key service and continence management characteristics in order to identify and to improve our understanding of barriers to a good-quality service and potential facilitators to develop and to improve services for older people with urinary incontinence (UI). Design: Qualitative semistructured interviews using a purposive sample recruited across 16 continence services. Setting: 3 acute and 13 primary care National Health Service Trusts in England. Participants: 16 continence service leads in England actively treating and managing older people with UI. Results: In terms of barriers to a good-quality service, participants highlighted a failure on the part of commissioners, managers and other health professionals in recognising the problem of UI and in acknowledging the importance of continence for older people and prevalent negative attitudes towards continence and older people. Patient assessment and continence promotion regardless of age, rather than pad provision, were identified as important steps for a good-quality service for older people with UI. More rapid and appropriate patient referral pathways, investment in service capacity, for example, more trained staff and strengthened interservice collaborations and a higher profile within medical and nurse training were specified as being important facilitators for delivering an equitable and highquality continence service. There is a need, however, to consider the accounts given by our participants as perhaps serving the interests of their professional group within the context of interprofessional work. Conclusions: Our data point to important barriers and facilitators of a good-quality service for older people with UI, from the perspective of continence service leads. Further research should address the views of other stakeholders, and explore options for the empirical evaluation of the effectiveness of identified service facilitators.