Self-reported symptoms and motor tests via telemetry in a 36-month levodopa-carbidopa intestinal gel infusion trial

Objective To investigate if a home environment test battery can be used to measure effects of Parkinson’s disease (PD) treatment intervention and disease progression. Background Seventy-seven patients diagnosed with advanced PD were recruited in an open longitudinal 36-month study at 10 clinics in Sweden and Norway; 40 of them were treated with levodopa-carbidopa intestinal gel (LCIG) and 37 patients were candidates for switching from oral PD treatment to LCIG. They utilized a mobile device test battery, consisting of self-assessments of symptoms and objective measures of motor function through a set of fine motor tests (tapping and spiral drawings), in their homes. Both the LCIG-naïve and LCIG-non-naïve patients used the test battery four times per day during week-long test periods. Methods Assessments The LCIG-naïve patients used the test battery at baseline (before LCIG), month 0 (first visit; at least 3 months after intraduodenal LCIG), and thereafter quarterly for the first year and biannually for the second and third years. The LCIG-non-naïve patients used the test battery from the first visit, i.e. month 0. Out of the 77 patients, only 65 utilized the test battery; 35 were LCIG-non-naïve and 30 LCIG-naïve. In 20 of the LCIG-naïve patients, assessments with the test battery were available during oral treatment and at least one test period after having started infusion treatment. Three LCIG-naïve patients did not use the test battery at baseline but had at least one test period of assessments thereafter. Hence, n=23 in the LCIG-naïve group. In total, symptom assessments in the full sample (including both patient groups) were collected during 379 test periods and 10079 test occasions. For 369 of these test periods, clinical assessments including UPDRS and PDQ-39 were performed in afternoons at the start of the test periods. The repeated measurements of the test battery were processed and summarized into scores representing patients’ symptom severities over a test period, using statistical methods. Six conceptual dimensions were defined; four subjectively-reported: ‘walking’, ‘satisfied’, ‘dyskinesia’, and ‘off’ and two objectively-measured: ‘tapping’ and ‘spiral’. In addition, an ‘overall test score’ (OTS) was defined to represent the global health condition of the patient during a test period. Statistical methods Change in the test battery scores over time, that is at baseline and follow-up test periods, was assessed with linear mixed-effects models with patient ID as a random effect and test period as a fixed effect of interest. The within-patient variability of OTS was assessed using intra-class correlation coefficient (ICC), for the two patient groups. Correlations between clinical rating scores and test battery scores were assessed using Spearman’s rank correlations (rho). Results In LCIG-naïve patients, mean OTS compared to baseline was significantly improved from the first test period on LCIG treatment until month 24. However, there were no significant changes in mean OTS scores of LCIG-non-naïve patients, except for worse mean OTS at month 36 (p<0.01, n=16). The mean scores of all subjectively-reported dimensions improved significantly throughout the course of the study, except ‘walking’ at month 36 (p=0.41, n=4). However, there were no significant differences in mean scores of objectively-measured dimensions between baseline and other test periods, except improved ‘tapping’ at month 6 and month 36, and ‘spiral’ at month 3 (p<0.05). The LCIG-naïve patients had a higher within-subject variability in their OTS scores (ICC=0.67) compared to LCIG-non-naïve patients (ICC=0.71). The OTS correlated adequately with total UPDRS (rho=0.59) and total PDQ-39 (rho=0.59). Conclusions In this 3-year follow-up study of advanced PD patients treated with LCIG we found that it is possible to monitor PD progression over time using a home environment test battery. The significant improvements in the mean OTS scores indicate that the test battery is able to measure functional improvement with LCIG sustained over at least 24 months.

Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser : En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att utveckla elevers läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? : En litteraturstudie om hur matematikläxor kan påverka elevers utvecklande av matematiska kunskaper med inriktning mot kunskapsmålen i årskurs 1-3

I den här studien har syftet varit att undersöka hur matematikläxor påverkar elevernas kunskapsutveckling. Det finns många olika perspektiv att belysa detta på, i det här fallet har fokus legat på lärarens undervisning i årskurs 1-3, där matematikläxor utgör en del av undervisningen som ska ge eleverna förutsättningar och möjligheter att nå kunskapsmålen. Studien har utgått från följande frågeställning: Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? I arbetet med att undersöka denna frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts och vetenskapliga artiklar har sökts fram via databaserna ERIC (Ebsco) och LIBRIS. Vetenskapliga artiklar har utifrån beskrivna kriterier valts ut, granskats och bidragit med kunskaper. Resultatet visar att förekomsten av matematikläxor bygger på traditioner och uppfattningar, att en hög läxfrekvens inte automatiskt utvecklar kunskaper hos eleverna, att elevernas förkunskaper och intellektuella förmågor har betydelse och att det är något som lärare måste ta hänsyn till, att olika typer av förståelse kan utvecklas via läxorna och att matematikläxor som genomförs under lektionstid med stöttning av lärare ökar chansen för fler elever att tillgodogöra sig kunskaperna.