Shared decision-making in mental health care : a user perspective on decisional needs in community-based services

BACKGROUND: Shared decision-making (SDM) is an emergent research topic in the field of mental health care and is considered to be a central component of a recovery-oriented system. Despite the evidence suggesting the benefits of this change in the power relationship between users and practitioners, the method has not been widely implemented in clinical practice. OBJECTIVE: The objective of this study was to investigate decisional and information needs among users with mental illness as a prerequisite for the development of a decision support tool aimed at supporting SDM in community-based mental health services in Sweden. METHODS: Three semi-structured focus group interviews were conducted with 22 adult users with mental illness. The transcribed interviews were analyzed using a directed content analysis. This method was used to develop an in-depth understanding of the decisional process as well as to validate and conceptually extend Elwyn et al.'s model of SDM. RESULTS: The model Elwyn et al. have created for SDM in somatic care fits well for mental health services, both in terms of process and content. However, the results also suggest an extension of the model because decisions related to mental illness are often complex and involve a number of life domains. Issues related to social context and individual recovery point to the need for a preparation phase focused on establishing cooperation and mutual understanding as well as a clear follow-up phase that allows for feedback and adjustments to the decision-making process. CONCLUSIONS AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The current study contributes to a deeper understanding of decisional and information needs among users of community-based mental health services that may reduce barriers to participation in decision-making. The results also shed light on attitudinal, relationship-based, and cognitive factors that are important to consider in adapting SDM in the mental health system.

Positiv feedback : En kvalitativ studie

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun. Vi har sammanfattat intervjuerna, där redovisar vi allmänt om enhetschefernas arbete och vad de säjer om positiv feedback.I analysen väver vi ihop resultatet av undersökningen med teori. De teorier vi använt oss av i studien är symbolisk interaktion, ledarskap, makt, motivation, kommunikation och feedback. Positiv feedback förekommer, men uppfattas olika av enhetscheferna utifrån deras synsätt och behov. Att ge och få positiv feedback sker både muntligt och skriftligt och har en effekt på både enhetschefer och medarbetare anser enhetscheferna. Det är väldigt individuellt vad positiv feedback betyder för varje enskild enhetschef.

Student and teacher response system : development of an interactive anonymous real-timeformative feedback system

This paper is focusing IT-supported real-time formative feedback in a classroom context. The development of a Student and Teacher Response System (STRS) is described. Since there are a number of obstacles for effective interaction in large classes IT can be used to support the teachers aim to find out if students understand the lecture and accordingly adjust the content and design of the lecture. The system can be used for formative assessment before, during, and after a lecture. It is also possible for students to initiate interaction during lectures by posing questions anonymously. The main contributions of the paper are a) the description of the interactive real-time system and b) the development process behind it.

Att skapa sammanhållning via ett systemutvecklingsprojekt : med inspiration av idrottspsykologi

Detta examensarbete har genomförts av två studenter vid Högskolan Dalarna i samarbete medIT-konsultbolaget Istone Concrevi. Edsbyverken, som är en möbeltillverkare baserad i Edsbyn,är kund hos Istone och har ett behov att öka sin leveranssäkerhet. Företaget upplever också attdet finns en bristande sammanhållning mellan de som arbetar administrativt och de som arbetarmed tillverkning i verksamheten. Edsbyverken hoppas att en ökad sammanhållning ska varabidragande till en bättre leveranssäkerhet. Sammanhållning är ett begrepp som är vanligtförekommande inom idrott och lagsporter och förknippas ofta med framgång inom idrotten.Forskningsstrategin som används i studien är design and creation som fokuserar på att skapa nyaIT-produkter, artefakter. Denna studie har resulterat i en artefakt av typen instansiering i form aven applikation som utvecklats med hjälp av ett användarcentrerat och agilt arbetssätt. Syftet medstudien är att undersöka och testa hur teorier inom idrottspsykologi kan användas inom ettsystemutvecklingsprojekt med ändamål att få artefakten och utvecklingsprocessen att främjasammanhållning hos verksamheten. Datainsamlingsmetoder som använts i studien är intervjueroch enkäter. Intervjuerna har använts för att insamla bakgrundsinfo från verksamheten ochönskemål kring appen och enkäterna för feedback på appen samt för att utvärderasystemutvecklingens och appens påverkan på sammanhållningen.Resultaten från datainsamlingen är i många fall spretande med allt från positiva omdömen sommenar att sammanhållningen förbättrats, till negativa som menar att ingen inverkan skett. Vid ensammanvägning kan man dock se att majoriteten menar att detta forskningsprojekt inte lyckatsmed att förbättra sammanhållningen. En viss andel anställda vid Edsbyverken tror dock attsammanhållningen kan öka på längre sikt. Slutsatsen kring idrottspsykologi är att den vid enkoppling till systemutveckling har ett begränsat användningsområde och att många av de teoriersom förekommer om sammanhållning inte är användbara eller passande vidsystemutvecklingsarbete.

Development of a Real-time Formative Feedback Student Response System

This paper is focusing IT-supported real-time formative feedback in a classroom context. The development of a Student and Teacher Response System (STRS) is described. Since there are a number of obstacles for effective interaction in large classes, IT can be used to support the teachers aim to find out if students understand the lecture and accordingly adjust the content and design of the lecture. The system can be used for formative assessment before, during, and after a lecture. It is also possible for students to initiate interaction during lectures by posing questions anonymously. The main contributions of the paper are a) the description of the interactive real-time system and b) the development process behind it.

Feedback i matematikundervisning : En empirisk undersökning om hur sex lärare undervisande i årskurs 1-3 ger muntlig och skriftlig feedback på elevers lösningar av matematikuppgifter

I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.

A user guide to simple monitoring and sustainable operation of PV-diesel hybrid systems : Handbook for system users and operators

This report contains a suggestion for a simple monitoring and evaluation guideline for PV-diesel hybrid systems. It offers system users a way to better understand if their system is operated in a way that will make it last for a long time. It also gives suggestions on how to act if there are signs of unfavourable use or failure. The application of the guide requires little technical equipment, but daily manual measurements. For the most part, it can be managed by pen and paper, by people with no earlier experience of power systems.The guide is structured and expressed in a way that targets PV-diesel hybrid system users with no, or limited, earlier experience of power engineering. It is less detailed in terms of motivations for certain choices and limitations, but rich in details concerning calculations, evaluation procedures and maintenance routines. A more scientific description of the guide can be found in a related journal article.

User perspectives on the Swedish Maternal Health Care Register

Background: Established in 1999, the Swedish Maternal Health Care Register (MHCR) collects data on pregnancy, birth, and the postpartum period for most pregnant women in Sweden. Antenatal care (ANC) midwives manually enter data into the Web-application that is designed for MHCR. The aim of this study was to investigate midwives? experiences, opinions and use of the MHCR. Method: A national, cross-sectional, questionnaire survey, addressing all Swedish midwives working in ANC, was conducted January to March 2012. The questionnaire included demographic data, preformed statements with six response options ranging from zero to five (0 = totally disagree and 5 = totally agree), and opportunities to add information or further clarification in the form of free text comments. Parametric and non-parametric methods and logistic regression analyses were applied, and content analysis was used for free text comments. Results: The estimated response rate was 53.1%. Most participants were positive towards the Web-application and the included variables in the MHCR. Midwives exclusively engaged in patient-related work tasks perceived the register as burdensome (70.3%) and 44.2% questioned the benefit of the register. The corresponding figures for midwives also engaged in administrative supervision were 37.8% and 18.5%, respectively. Direct electronic transfer of data from the medical records to the MHCR was emphasised as significant future improvement. In addition, the midwives suggested that new variables of interest should be included in the MHCR ? e.g., infertility, outcomes of previous pregnancy and birth, and complications of the index pregnancy. Conclusions: In general, the MHCR was valued positively, although perceived as burdensome. Direct electronic transfer of data from the medical records to the MHCR is a prioritized issue to facilitate the working situation for midwives. Finally, the data suggest that the MHCR is an underused source for operational planning and quality assessment in local ANC centres.

Hur feedback på uppgiftsnivå och processnivå kan skilja elevers resonemang åt i matematik : En empirisk undersökning om hur elevers resonemang skiljer sig åt beroende på vilken feedback som ges

Denna studie undersöker hur feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå kan utveckla elevers resonemang när eleverna arbetar med problemlösningsuppgifter inom matematiken. De typer av resonemang som undersöks är algoritmiska och kreativa matematiska resonemang. Åtta elevpar från årskurs 5 fick arbeta med problemlösningsuppgifter och fick efterhand de behövde feedback på uppgiftsnivå eller processnivå. Efter genomförandet analyserades vilken resonemangstyp eleverna använde före och efter feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå getts. Resultaten visar att elever som får feedback på processnivå i större utsträckning utvecklar fullständiga kreativa matematiska resonemang jämfört med de elever som får feedback på uppgiftsnivå.