1 resultado para Upland buzzard ( Buteo hemilasius)

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Utbyggnaden av vindkraft inom renskÃtselomrÃ¥det har Ãkat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om pÃ¥verkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framfÃrallt hur vindkraftparker i driftsfas pÃ¥verkar renarna och renskÃtseln i tre olika omrÃ¥den. I MalÃ¥ sameby har vi studerat kalvningsomrÃ¥det kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesomrÃ¥det kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt LÃgdeÃ¥landets betesomrÃ¥de med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt frÃ¥n Norge. FÃr att fÃ¥ en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesomrÃ¥de är det viktigt att studera renarnas betes- och fÃrflyttningsmÃnster lÃ¥ngsiktigt och Ãver hela deras betesomrÃ¥de och inte bara inom det lokala omrÃ¥det nära parken. Det är ocksÃ¥ viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar frÃ¥n Ã¥r till Ã¥r och mellan olika Ã¥rstider beroende pÃ¥ väderlek och andra yttre fÃrutsättningar. Vi vill ocksÃ¥ understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen frÃ¥n renskÃtarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder fÃr att besvara de frÃ¥gor som är viktiga fÃr att kunna bedriva en hÃ¥llbar renskÃtsel. Vi har undersÃkt renarnas användning av omrÃ¥dena genom att utfÃra spillningsinventeringar under Ã¥ren 2009-2015 (endast i MalÃ¥ sameby), och genom att fÃlja renar utrustade med GPS-halsband under Ã¥ren 2005-2015. Datat är insamlat fÃre och under byggfas och under driftsfas (fÃr Gabrielsberget finns GPS-data endast fÃr driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller fÃr val av betesomrÃ¥de fÃr varje omrÃ¥de där vi har beräknat hur renarna fÃrhÃ¥ller sig till vindkraftparksomrÃ¥det fÃre, under och efter byggnation, och pÃ¥ Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskÃtselsituationer. Genom intervjuer, mÃten och samtal, samt information frÃ¥n Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskÃtarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskÃtseln, pÃ¥verkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive omrÃ¥de. VÃ¥ra resultat visar att renarna bÃ¥de pÃ¥ kalvnings- och pÃ¥ vinterbetesomrÃ¥den pÃ¥verkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i omrÃ¥den där de kan se och/eller hÃra vindkraftsverken och fÃredrar att vistas i omrÃ¥den där vindkraftverken är skymda. I kalvningsomrÃ¥det i MalÃ¥ Ãkade användningen av skymda omrÃ¥den med 60 % under driftsfas. I vinterbetesomrÃ¥det pÃ¥ Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt fÃr att stanna i parkomrÃ¥det under driftsfas, Ãkade användningen av skymda omrÃ¥den med 13 % jämfÃrt med när de inte var utfodrade och fick strÃva mer fritt. Resultaten visar ocksÃ¥ att renarna minskar sin användning av omrÃ¥det nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i MalÃ¥ minskar renarna sin användning av omrÃ¥den inom 5 km frÃ¥n parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. VÃ¥ra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie pÃ¥ 4 km frÃ¥n vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämfÃrelse med perioden fÃre byggfas. Exakta avstÃ¥nd som renarna pÃ¥verkas beror pÃ¥ fÃrutsättningarna i respektive omrÃ¥de, exempelvis hur topografin ser ut eller om omrÃ¥det är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. FÃrändringarna i habitatutnyttjande i vÃ¥ra studieomrÃ¥den blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesomrÃ¥de, som i kalvningsomrÃ¥det i MalÃ¥ eller i vinterbeteslandet pÃ¥ Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesomrÃ¥de. Oftast är snÃfÃrhÃ¥llandena bättre ur betessynpunkt hÃgre upp i terrängen än nere i dalgÃ¥ngarna, pÃ¥ grund av stabilare temperatur, vind som blÃ¥ser bort snÃtäcket och mer variation i topografin. DärfÃr kan etablering av vindkraftparker i hÃglänta omrÃ¥den fÃrsämra mÃjligheten att använda sÃ¥dana viktiga reservbetesomrÃ¥den under vintrar med i Ãvrigt dÃ¥liga snÃfÃrhÃ¥llanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatfÃrändringarna. VÃ¥ra resultat tyder inte direkt pÃ¥ att renarna pÃ¥verkats negativt under dÃ¥liga betesvintrar men fler Ã¥r av studier behÃvs fÃr att ytterligare klargÃra hur vindkraft pÃ¥verkar renarna under dessa vintrar. VÃ¥ra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser fÃr renskÃtseln under bÃ¥de barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna fÃrmodas fÃ¥ stÃrst inverkan inom vinterbetesomrÃ¥det där det är svÃ¥rt att hitta alternativa betesomrÃ¥den fÃr renarna. Under sommaren är betestillgÃ¥ngen oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa omrÃ¥den. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesomrÃ¥de har blivit att renarna behÃver tillskottsutfodras och bevakas intensivare fÃr att de inte ska gÃ¥ ut ur omrÃ¥det. När den naturliga vandringen mellan olika betesomrÃ¥den stÃrs fÃr att renarna undviker att vistas i ett omrÃ¥de kan det leda till att den totala tillgÃ¥ngen till naturligt bete minskar och att man permanent mÃ¥ste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar. Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar pÃ¥verkar ocksÃ¥ renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfÃrdes visar vÃ¥ra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden Ãkar dock renarna användningen av omrÃ¥den nära vägarna efter att parken är byggd. PÃ¥ Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskÃtarna minskar pÃ¥ kantbevakningen fÃr att inte hÃ¥lla renarna nära parken. Detta Ãkar naturligtvis risken fÃr trafikolyckor och innebär att renskÃtarna mÃ¥ste bevaka dessa omrÃ¥den intensivare. Sist i rapporten presenterar vi fÃrslag till Ã¥tgärder som kan användas fÃr att underlätta arbetet fÃr renskÃtseln om det är sÃ¥ att en vindkraftpark redan är byggd. NÃ¥gra exempel pÃ¥ Ã¥tgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken fÃr att fÃrhindra nÃjeskÃrning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i omrÃ¥det samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angÃ¥ende vinterväghÃ¥llningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala Ã¥tgärder fÃr att fÃrbättra fÃrutsättningarna fÃr renskÃtselarbetet pÃ¥ andra platser fÃr samebyn, kan vara att sätta stängsel längst stÃrre vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta fÃr att underlätta och Ã¥terställa mÃjligheterna till renarnas fria strÃvning och renskÃtarnas flytt av renar mellan olika betesomrÃ¥den.  Â