Effectiveness of artemether-lumefantrine provided by community health workers in under-five children with uncomplicated malaria in rural Tanzania : an open label prospective study

Background: Home-management of malaria (HMM) strategy improves early access of anti-malarial medicines to high-risk groups in remote areas of sub-Saharan Africa. However, limited data are available on the effectiveness of using artemisinin-based combination therapy (ACT) within the HMM strategy. The aim of this study was to assess the effectiveness of artemether-lumefantrine (AL), presently the most favoured ACT in Africa, in under-five children with uncomplicated Plasmodium falciparum malaria in Tanzania, when provided by community health workers (CHWs) and administered unsupervised by parents or guardians at home. Methods: An open label, single arm prospective study was conducted in two rural villages with high malaria transmission in Kibaha District, Tanzania. Children presenting to CHWs with uncomplicated fever and a positive rapid malaria diagnostic test (RDT) were provisionally enrolled and provided AL for unsupervised treatment at home. Patients with microscopy confirmed P. falciparum parasitaemia were definitely enrolled and reviewed weekly by the CHWs during 42 days. Primary outcome measure was PCR corrected parasitological cure rate by day 42, as estimated by Kaplan-Meier survival analysis. This trial is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT00454961. Results: A total of 244 febrile children were enrolled between March-August 2007. Two patients were lost to follow up on day 14, and one patient withdrew consent on day 21. Some 141/241 (58.5%) patients had recurrent infection during follow-up, of whom 14 had recrudescence. The PCR corrected cure rate by day 42 was 93.0% (95% CI 88.3%-95.9%). The median lumefantrine concentration was statistically significantly lower in patients with recrudescence (97 ng/mL [IQR 0-234]; n = 10) compared with reinfections (205 ng/mL [114-390]; n = 92), or no parasite reappearance (217 [121-374] ng/mL; n = 70; p <= 0.046). Conclusions: Provision of AL by CHWs for unsupervised malaria treatment at home was highly effective, which provides evidence base for scaling-up implementation of HMM with AL in Tanzania.

Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.