Barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 : samt sjuksköterskans betydelse i deras omvårdnad

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan kunde ha i omvårdnaden av dessa barn. Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie och tillvägagångssättet har varit att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa resultat inom det valda ämnesområdet från olika studier. Sökningen har skett i databaserna Elin@Dalarna, Cinahl och Blackwell Synergy. Sökorden som har använts var: diabetes mellitus type 1, diabetes mellitus, children, adolescents, experiences, perspective, nurs* och care i olika kombinationer. Sammanställningen från resultatet visade att barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom olika utifrån sina egna förutsättningar, kön eller ålder. Det framkom även att sjuksköterskan hade en viktig roll när det gällde att fånga upp barnens upplevelser kring den förändrade livssituationen som uppstått och utifrån detta kartlägga barnens resurser att hantera denna situation. Att då kunna bemöta barnen och deras familjer utifrån egna förutsättningar och att motivera dessa till att sköta den livslånga behandlingen, kan vara avgörande för att få en bra kontroll över diabetes och på så sätt en ökad livskvalité och ett gott välbefinnande.

Patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus : En intervjustudie

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats som innefattade tio deltagare med nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide där insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Upplevelsen av att få ett diagnosbesked varierade mellan deltagarna, för vissa deltagarna var beskedet inte förvånande medan andra upplevde känslor av chock och förnekelse. Deltagarna upplevde positiva förändringar, exempelvis viktnedgång och förbättrad hälsa men även negativa förändringar, exempelvis att vara beroende av läkemedel. Vissa upplevde ingen förändring alls. Typ 2 Diabetes Mellitus påverkade inte deltagarnas fysiska eller psykiska hälsa i de flesta fall. Deltagarna ansåg det som viktig att få stöd från både omgivningen och hälso- och sjukvården. Konklusion: Känslorna över ett diagnosbesked kunde variera men upplevelsen av livskvalitet påverkades inte av Typ 2 Diabetes Mellitus i de flesta fall i studien. Patientens inställning till att leva med Typ 2 Diabetes Mellitus inverkade på förmågan till att utföra egenvård, och distriktsköterskans stöd och engagemang ansågs vara betydelsefullt i sjukdomsprocessen.

What is important for you? A qualitative interview study of living with diabetes and experiences of diabetes care to establish a basis for a tailored Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish National Diabetes Register

OBJECTIVES: There is a growing emphasis on the perspective of individuals living with diabetes and the need for a more person-centred diabetes care. At present, the Swedish National Diabetes Register (NDR) lacks patient-reported outcome measures (PROMs) based on the perspective of the patient. As a basis for a new PROM, the aim of this study was to describe important aspects in life for adult individuals with diabetes. DESIGN: Semistructured qualitative interviews analysed using content analysis. SETTING: Hospital-based outpatient clinics and primary healthcare clinics in Sweden. PARTICIPANTS: 29 adults with type 1 diabetes mellitus (DM) (n=15) and type 2 DM (n=14). INCLUSION CRITERIA: Swedish adults (≥18 years) living with type 1 DM or type 2 DM (duration ≥5 years) able to describe their situation in Swedish. Purposive sampling generated heterogeneous characteristics. RESULTS: To live a good life with diabetes is demanding for the individual, but experienced barriers can be eased by support from others in the personal sphere, and by professional support from diabetes care. Diabetes care was a crucial resource to nurture the individual's ability and knowledge to manage diabetes, and to facilitate life with diabetes by supplying support, guidance, medical treatment and technical devices tailored to individual needs. The analysis resulted in the overarching theme 'To live a good life with diabetes' constituting the two main categories 'How I feel and how things are going with my diabetes' and 'Support from diabetes care in managing diabetes' including five different categories. CONCLUSIONS: Common aspects were identified including the experience of living with diabetes and support from diabetes care. These will be used to establish a basis for a tailored PROM for the NDR.

Association of soluble tumor necrosis factor receptors 1 and 2 with nephropathy, cardiovascular events, and total mortality in type 2 diabetes

AIMS/HYPOTHESIS: Soluble tumor necrosis factor receptors 1 and 2 (sTNFR1 and sTNFR2) contribute to experimental diabetic kidney disease, a condition with substantially increased cardiovascular risk when present in patients. Therefore, we aimed to explore the levels of sTNFRs, and their association with prevalent kidney disease, incident cardiovascular disease, and risk of mortality independently of baseline kidney function and microalbuminuria in a cohort of patients with type 2 diabetes. In pre-defined secondary analyses we also investigated whether the sTNFRs predict adverse outcome in the absence of diabetic kidney disease. METHODS: The CARDIPP study, a cohort study of 607 diabetes patients [mean age 61 years, 44 % women, 45 cardiovascular events (fatal/non-fatal myocardial infarction or stroke) and 44 deaths during follow-up (mean 7.6 years)] was used. RESULTS: Higher sTNFR1 and sTNFR2 were associated with higher odds of prevalent kidney disease [odd ratio (OR) per standard deviation (SD) increase 1.60, 95 % confidence interval (CI) 1.32-1.93, p < 0.001 and OR 1.54, 95 % CI 1.21-1.97, p = 0.001, respectively]. In Cox regression models adjusting for age, sex, glomerular filtration rate and urinary albumin/creatinine ratio, higher sTNFR1 and sTNFR2 predicted incident cardiovascular events [hazard ratio (HR) per SD increase, 1.66, 95 % CI 1.29-2.174, p < 0.001 and HR 1.47, 95 % CI 1.13-1.91, p = 0.004, respectively]. Results were similar in separate models with adjustments for inflammatory markers, HbA1c, or established cardiovascular risk factors, or when participants with diabetic kidney disease at baseline were excluded (p < 0.01 for all). Both sTNFRs were associated with mortality. CONCLUSIONS/INTERPRETATIONS: Higher circulating sTNFR1 and sTNFR2 are associated with diabetic kidney disease, and predicts incident cardiovascular disease and mortality independently of microalbuminuria and kidney function, even in those without kidney disease. Our findings support the clinical utility of sTNFRs as prognostic markers in type 2 diabetes.

Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan hos personer med diabetes typ 1 : – Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie

Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling.

Anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården.