In Bio-Fuel We Trust

In bio-fuel we trust. Or do we? In this chapter, ethnographic material from Sweden is used to discuss ways sin which trust may influence the choice of bio-fuel for heating purposes. The meaning and substance of trust or distrust, as well as the very conditions for trust, are elaborated on in relation to solar and bio-pellet systems, district heating with bio-fuel, and traditional fireplaces. An important conclusion of this chapter is that the degree to which people perceive others as being like themselves or not tends to be decisive for whether these others are to be trusted, and therefore worth listening to. The context and situation in which a certain heating system is being chosen does not only involve trust in individuals, however, but in companies and the authorities, as well as in the arterfacts themselves. An example is given on how distrust of district heating companies led house owners to reject an offer of district heating despite the comfort and environmental benefit this could have provided. it is shown how this distrust might be resolved by making the rhythm of households and sitrict heating companies more in step with one another. The strong emotional attachment to and deep-felt trust in the traditional fireplace is also analysed, and a question is put forward as to whether these feelings could be transferred to modern bio-pellet stoves. Finally, our great and assured trust in bio-fuel as a main solution to global climate change is shortly commented upon and partly questioned.

Kvinnors upplevelse av planerad hemförlossning i Skandinavien : Women´s experience of planned home birth in the Scandinavian countries

Background: In Sweden and Norway planned home birth is not included in the health care system. In Denmark women with expected low risk birth have the right to choose home birth. Registrations of home births in the Nordic countries are not completed and women’s experiences of planned home birth in Scandinavian context are not earlier described.Objective: The aim of this study was to describe women’s experiences of planned home birth in the Scandinavian countries.Design: Inductive content analysis. Fifty-three Scandinavian women who have experienced planned home birth have replied an open question in a questionnaire. Findings: In the analysis five categories and twelve subcategories emerged. The categories were, to feel secure, experiences of support, being in control, harmony and insecurity. The women felt secure and calm in their own homes. They felt being in control, secure, support and trust in the midwife, relatives and the own body. What worried the women most in presence of the delivery was that the midwife should not be present. Keywords: Home birth, experiences, women.

Revisorn och den institutionaliserade misstron : professionaliseringen av svensk bolagsrevision

The auditor and the insitutionalization of distrust: the professionalization of external auditing in Sweden This paper addresses professionalization with a focus on trust, rather than on issues of power and competition. It contains a conceptual analysis of trust/confidence, as well as a case study of the professionalization of external auditing in Sweden. The conceptual analysis discusses the “time-binding” aspect of trust/confidence, and the significance of social control mechanisms related to “persons”, “roles”, “values” and “programs” for creating and sustaining trust/confidence. The case study focuses on the role of trust/confidence for the organization and professionalization of external auditing in Sweden, and in particular on the ways in which trust in auditors and auditing have been stabilized. The latter issue is dealt with through a discussion attempting to capture a historic displacement in three dimensions: from reliance on the auditor’spersonal reliability, to trust in the professional role; from trust in the individual discretion of certain persons to trust in the regulation of auditing as a standardized program; and finally, from trust in the values represented by individual auditors to trust in the institutionalized professional values.

Tillit och misstro till molntjänster : Identifiering av vilka kriterier som skapar tillit till molntjänster

Cloud computing innebär att datorkraft och IT-resurser i form av servrar, lagring och lokala nätverk görs tillgängliga via internet, cloud computing har ökat snabbt i användning de senaste åren. Möjligheterna med molntjänster har lett till nya utmaningar avseende tillit till molntjänster genom att öppna för helt nya förhållanden mellan leverantör och kund. I dagsläget så är tillit till molntjänsterna ett stort problem för kunder såsom mikroföretag samt små och medelstora företag. Vårt examensarbete syftar till att beskriva mikroföretags samt små och medelstora företags tillit och misstro till molntjänster, samt identifiera vilka kriterier som bidrar till detta. Resultatet visar att det är svårt att tydligt definiera tillit och misstro hos företag, då deras situationer och verksamheter skiljer sig. Tack vare vår litteraturstudie i kombination med våra intervjuer har vi skapat oss en bra bild av vilka kriterier som bidrar med tillit och misstro till molntjänster. Baserat på vårt arbete har vi sammanställt en konceptuell modell som beskriver tillit och misstro till molntjänster.

För Sverige i framtiden : Bio-objektifiering av ny medicinsk teknologi

Taking Sweden into the future – Bio-objectification of new medical technology In this article, we analyze how contemporary discursive silences around new biotechnologies such as cybrids and induced pluripotent stem cells (iPSC), have been enabled by earlier policy processes in the area, e.g. boundary work around what is human and non-human, living and non-living, subject and object. The analysis of policy processes around xenotransplantations and the use of human embryonic stem cells, shows that the stem cells’ and xenografts’ “bio-identities” become stabilized through high expectations for the future, a lack of therapeutic possibilities and struggles over definitions of life. The policy processes around human embryonic stem cells and organs from other animals, are characterized by a normalization of certain understandings of ”life”, trust in scientific progress and it’s national financial potentials and a categorization of criticism as irrational. Through these “bio-objectification processes”, debate and decision making has been moved from a political and public context into ethical committees and research funding bodies. The article concludes by discussing consequences of this political non-handling of biomedical technologies and how these bioobjects could be re-politicized.

The effectiveness of proactive telephone support provided to breastfeeding mothers of preterm infants : study protocol for a randomized controlled trial

Background: Although breast milk has numerous benefits for infants' development, with greater effects in those born preterm (at < 37 gestational weeks), mothers of preterm infants have shorter breastfeeding duration than mothers of term infants. One of the explanations proposed is the difficulties in the transition from a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) to the home environment. A person-centred proactive telephone support intervention after discharge from NICU is expected to promote mothers' sense of trust in their own capacity and thereby facilitate breastfeeding. Methods/design: A multicentre randomized controlled trial has been designed to evaluate the effectiveness and cost-effectiveness of person-centred proactive telephone support on breastfeeding outcomes for mothers of preterm infants. Participating mothers will be randomized to either an intervention group or control group. In the intervention group person-centred proactive telephone support will be provided, in which the support team phones the mother daily for up to 14 days after hospital discharge. In the control group, mothers are offered a person-centred reactive support where mothers can phone the breastfeeding support team up to day 14 after hospital discharge. The intervention group will also be offered the same reactive telephone support as the control group. A stratified block randomization will be used; group allocation will be by high or low socioeconomic status and by NICU. Recruitment will be performed continuously until 1116 mothers (I: 558 C: 558) have been included. Primary outcome: proportion of mothers exclusively breastfeeding at eight weeks after discharge. Secondary outcomes: proportion of breastfeeding (exclusive, partial, none and method of feeding), mothers satisfaction with breastfeeding, attachment, stress and quality of life in mothers/partners at eight weeks after hospital discharge and at six months postnatal age. Data will be collected by researchers blind to group allocation for the primary outcome. A qualitative evaluation of experiences of receiving/providing the intervention will also be undertaken with mothers and staff. Discussion: This paper presents the rationale, study design and protocol for a RCT providing person-centred proactive telephone support to mothers of preterm infants. Furthermore, with a health economic evaluation, the cost-effectiveness of the intervention will be assessed. Trial registration: NCT01806480

Kvinnans tillit till amning : En enkätstudie på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland

Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.

Palliativ omvårdnad i hemmet - de anhörigas upplevelse av delaktighet : En litteraturstudie

Bakgrund: Tack vare en mer avancerad hemsjukvård har den palliativa vården utvecklats, vilket gör det möjligt för fler människor att dö i det egna hemmet. Palliativ vård handlar inte endast om patienten, utan involverar även de anhöriga. Det övergripande målet för palliativ vård är att patienten och den anhörige upplever god livskvalitet till livets slut. De anhörigas närvaro är betydelsefull, inte endast för patienten utan även för vårdarna. De anhöriga befinner sig i en mycket påfrestande situation och det är viktigt att vårdare har kunskap om vad de anhöriga upplever och hur man kan stötta de anhöriga i deras situation. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av delaktighet i samband med palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: 2 kategorier framkom ur studien. Delaktighet ger anhöriga upplevelsen av att få vardagen att fungera och Anhörigas delaktighet bidrar till personcentrerad vård. Det blev en drastisk förändring i livet för de anhöriga. Det var inte bara hemmet som förändras i och med all teknisk utrustning och hjälpmedel som patienten behövde. De anhörigas livsförändringar gjorde att det sociala livet fick lida. Tankar kring existentiella frågor dök upp när man levde så nära inpå döden och det var viktigt för de anhöriga att vårdarna kunde se och lyssna även på deras behov. En god kommunikation var viktigt för att de anhöriga skulle våga prata om sina egna behov, tankar och åsikter. Slutsats: Det viktigaste för de anhöriga var att kommunikationen, stödet och informationen fungerade mellan alla parter. Fungerade dessa delar så byggdes en god relation mellan parterna och man fick en god tillit till vården. Samarbetet blev bättre och de anhöriga kände sig som en i teamet.