Kvinna inför existensen : konflikten mellan existentialism och feminism i Inger Edelfedlts "Det hemliga namnet"

Med utgångspunkt i de två generella riktningar som tidigare läsningar av Inger Edelfeldts romaner tagit – dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhäver ett feministiskt perspektiv – har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ”Det hemliga namnet” och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ”Det andra könet”. Då de två separata läsningarna av ”Det hemliga namnet”, som prövade romantextens överensstämmelse med de två ideologierna var för sig, korreleras med ”Det andra könet” framkommer att de två centrala punkter på vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrån den franska existentialismen – nämligen att människan inte till varje pris MÅSTE välja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig då människor möts i generös ömsesidighet – också gäller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska läsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg från Sartres filosofi är ett resultat av hennes kvinnobefriande strävan: en feminism som hävdar att det är kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig själv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhållande till mannen, kan nämligen inte verka emot ojämställdheten mellan könen. Således uppstår en konflikt mellan existentialism och feminism i såväl ”Det hemliga namnet” som i ”Det andra könet”. En feminism som inkorporerat en manlig filosofi har nämligen också införlivat kvinnoförtryckande värden i den egna frigörelsestrategin.

Fakalakalaka : The impact of a Tongan notion of development in a contemporary transnational world

This paper aims to explore a Tongan notion of development –'fakalakalaka' – in light of Western notions of development. Two case studies of international development aid schemes illustrate the impact of Tongan development ideas in practice. Drawing on a number of ethnographers' work on Tonga, 'fakalakalaka' appears broader than the Western notion of development. The latter is characterised by influential ideals of controllability and industrialisation. The notion of development among Tongans, on the other hand, tends to be directed by an underlying persistence that, for instance, reflects Tongan core values regarding social organisation. The production of textile 'koloa', controlled by women, emerges as central to the accomplishment of this three-dimensional development notion of intertwined physical, mental and spiritual aspects. The importance attributed to this specific kind of textile has increased in recent years and found two additional roles, or development strategies, in Tongans' contemporary transnational world.

The Impact of Transnational Conflicts on Christian-Muslim Relations in Nigeria (2001-2006)

This Master’s Thesis examines transnational conflicts and Christian-Muslim relations in Nigeria between the years 2001 and 2006. It focuses on two major transnational conflicts: The September 11, 2001 attacks in the United States and the Danish cartoon controversy of 2005/2006. It discusses the impact of these transnational conflicts on Christian-Muslim relations in Nigeria in the light of the implementation of the Sharia Law in some northern Nigerian states and the improved access to the broadcast media and mobile telephone communication in Nigeria. By underscoring the relationship between transnational conflicts and the local context, this study provides a new perspective for understanding Christian-Muslim relations in Nigeria