Bröstcancerdrabbade kvinnors behov av stöd samt upplevelser i samband med sjukdom utifrån begreppen coping och fatigue

Syftet med denna studie var att beskriva det stöd som bröstcancerdrabbade kvinnor ansåg vara av stor betydelse under sjukdomstiden samt att belysa kvinnornas känslor i samband med sjukdomen utifrån begreppen coping och fatigue. Studien utfördes med hjälp av 25 vetenskapliga artiklar från åren 1993-2004. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin, PubMed, Blackwell-Synergy och Elsevier (Science Direct). Sökorden som användes enskilt eller i kombination var breast cancer, fatigue, care, coping strategies, experience, information, nursing och support. Urvalet av artiklar gjordes utifrån syfte och frågeställningar. Dess vetenskapliga värde skattades med hjälp av granskningsmallar enligt Forsberg och Wengström. Resultatet visade att det var av stor betydelse att bröstcancerdrabbade kvinnor fick stöd under sjukdomstiden för att känna trygghet och ökat välbefinnande. Det framkom även att information var en viktig del i omvårdnaden av kvinnorna. Det framkom vidare i studier att bröstcancerdrabbade kvinnor som använde flera typer av copingstrategier samtidigt lättare kunde hantera sin sjukdom. De som deltog i samtalsgrupper hade ökad chans att emotionellt ta sig genom sjukdomen, jämfört med dem som inte deltog. Upplevelsen av fatigue varierade och förändrades under sjukdomstiden hos dessa kvinnor. Hos dem som motionerade kontinuerligt sjönk fatiguenivån jämfört med dem som inte motionerade alls. Studier visade även ett samband mellan fatigue och sömnrubbningar.

Role of headmasters, teachers and supervisors in knowledge transfer about occupational health and safety to pupils in vocational education

Background Young people are at an increased risk for illness in working life. The authorities stipulate certain goals for training in occupational health and safety (OHS) in vocational schools. A previous study concluded that pupils in vocational education had limited knowledge in the prevention of health risks at work. The aim of the current study, therefore, was to study how OHS training is organized in school and in workplace-based learning (WPL).   Method The study design featured a qualitative approach, which included interviews with 12 headmasters, 20 teachers, and 20 supervisors at companies in which the pupils had their WPL. The study was conducted at 10 upper secondary schools, located in Central Sweden, that were graduating pupils in four vocational programs.   Result The interviews with headmasters, teachers, and supervisors indicate a staggered picture of how pupils are prepared for safe work. The headmasters generally give teachers the responsibility for how goals should be reached. Teaching is very much based on risk factors that are present in the workshops and on teachers’ own experiences and knowledge. The teaching during WPL also lacks the systematic training in OHS as well as in the traditional classroom environment.   Conclusion Teachers and supervisors did not plan the training in OHS in accordance with the provisions of systematic work environment management. Instead, the teachers based the training on their own experiences. Most of the supervisors did not get information from the schools as to what should be included when introducing OHS issues in WPL.