Russian Arctic Ports : Problems with the development and management of tourist flows

The potential changes to the territory of the Russian Arctic open up unique possibilities for the development of tourism. More favourable transport opportunities along the Northern Sea Route (NSR) create opportunities for tourism development based on the utilisation of the extensive areas of sea shores and river basins. A major challenge for the Russian Arctic sea and river ports is their strong cargo transport orientation originated by natural resource extraction industries. A careful assessment of the prospects of current and future tourism development is presented here based on the development of regions located along the shores of the Arctic ocean (including Murmansk and Arkhangelsk oblast, Nenets Autonomous okrug (AO), Yamal-Nenets AO, Taymyr AO, Republic of Sakha, Chykotsky AO). An evaluation of the present development of tourism in maritime cities suggests that a considerable qualitative and quantitative increase of tourism activities organised by domestic tourism firms is made virtually impossible. There are several factors contributing to this. The previously established Soviet system of state support for the investments into the port facilities as well as the sea fleet were not effectively replaced by creation of new structures. The necessary investments for reconstruction could be contributed by the federal government but the priorities are not set towards the increased passenger transportation. Having in mind, increased environmental pressures in this highly sensitive area it is especially vital to establish a well-functioning monitoring and rescue system in the situation of ever increasing risks which come not only from the increased transports along the NSR, but also from the exploitation of the offshore oil and gas reserves in the Arctic seas. The capacity and knowledge established in Nordic countries (Norway, Finland) concerning cruise tourism should not be underestimated and the already functioning cooperation in Barents Region should expand towards this particular segment of the tourism industry. The current stage of economic development in Russia makes it clear that tourism development is not able to compete with the well-needed increase in the cargo transportation, which means that Russia’s fleet is going to be utilised by other industries. However, opening up this area to both local and international visitors could contribute to the economic prosperity of these remote areas and if carefully managed could sustain already existing maritime cities along the shores of the Arctic Ocean.

En teorispäckad sociologisk analys av fritid och sport – ett ambitiöst projekt : recension av boken Leisure, Sports & Society av Karl Spracklen

I september 2014 bytte Leeds Metropolitan University, trots studentprotester, namn till Leeds Beckett University; universitetets första colleges låg i Beckett Park, vilken i sin tur fått namn efter bankiren och konservative parlamentsledamoten Ernest Beckett, 2nd Baron Grimthorpe (1856–1917), vars alma mater faktiskt var Trinity College, Cambridge. Leeds-studenternas motstånd hade sin grund i att namnändringen beräknades kosta en kvarts miljon pund, alltmedan inte minst universitetets idrottsanläggningar tillåtits förfalla. Vi vet inte hur universitetets personal ställde sig till namnförändringen, och särskilt nyfikna är vi ju på vad professorn i Leisure Studies (fritidsforskning, fritidsvetenskap) vid Leeds Beckett University, Karl Spracklen, tyckte om förändringen. Detta är dock blott "idle curiosity"; Spracklen är aktuell av ett helt annat, och viktigare, skäl, nämligen för sin bok Leisure, Sports & Society (Palgrave Macmillan). Spracklen, som är sociolog och vars forskningsintresse också inkluderar "metal music" (som sekreterare för International Society for Metal Music Studies och redaktör för Metal Music Studies) och "whiskey tourism" (som drivande i British Sociological Associations Alcohol Study Group) är en centralfigur inom det brittiska fritidsforskningsetablissemanget – han har bland annat varit ordförande i viktiga LSA, Leisure Studies Association från 2009 till 2013. Han har därtill en lång rad publikationer bakom sig, böcker, antologibidrag och vetenskapliga artiklar inom idrotts- och fritidsforskning i vid mening. Den nya boken ges här en grundlig recension av Erik Backman, som ju vet ett och annat om fritidsforskning, Spracklen bottnar teoretiskt i Habermas, i sig ovanligt bland brittiska forskare, men också i Marx, Weber och Bourdieu, bland andra, i sin utforskning av sambandet mellan fritid, fysisk aktivitet och sport ur ett tvärvetenskapligt perspektiv som innefattar idrottsvetenskap, sociologi, cultural studies, historia, filosofi och psykologi. Och vår recensent är imponerad över bredden, djupet och ambitionsnivån – även om det kan bli lite tjatigt från och till.