Depicting the interplay between organisational tiers in the use of a national quality registry to develop quality of care in Sweden

BACKGROUND: With a pending need to identify potential means to improved quality of care, national quality registries (NQRs) are identified as a promising route. Yet, there is limited evidence with regards to what hinders and facilitates the NQR innovation, what signifies the contexts in which NQRs are applied and drive quality improvement. Supposedly, barriers and facilitators to NQR-driven quality improvement may be found in the healthcare context, in the politico-administrative context, as well as with an NQR itself. In this study, we investigated the potential variation with regards to if and how an NQR was applied by decision-makers and users in regions and clinical settings. The aim was to depict the interplay between the clinical and the politico-administrative tiers in the use of NQRs to develop quality of care, examining an established registry on stroke care as a case study. METHODS: We interviewed 44 individuals representing the clinical and the politico-administrative settings of 4 out of 21 regions strategically chosen for including stroke units representing a variety of outcomes in the NQR on stroke (Riksstroke) and a variety of settings. The transcribed interviews were analysed by applying The Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR). RESULTS: In two regions, decision-makers and/or administrators had initiated healthcare process projects for stroke, engaging the health professionals in the local stroke units who contributed with, for example, local data from Riksstroke. The Riksstroke data was used for identifying improvement issues, for setting goals, and asserting that the stroke units achieved an equivalent standard of care and a certain level of quality of stroke care. Meanwhile, one region had more recently initiated such a project and the fourth region had no similar collaboration across tiers. Apart from these projects, there was limited joint communication across tiers and none that included all individuals and functions engaged in quality improvement with regards to stroke care. CONCLUSIONS: If NQRs are to provide for quality improvement and learning opportunities, advances must be made in the links between the structures and processes across all organisational tiers, including decision-makers, administrators and health professionals engaged in a particular healthcare process.

Prosodic Morphology : Gender in Arabic Perfect Active and Passive 3rd Person Singular Verbs

Prosodic /template Morphology, that "draws heavily on the theoretical apparatus and formalisms of the generative phonology model known as autosegmental phonology" (Katamba, F. 1993: 154), is the best analysis that can handle Arabic morphology. Verbs in Arabic are represented on three independent tiers: root tier, the skeletal tier and the vocalic melody tier (Katamba, F. 1993). Vowel morphemes, which are represented by diacritics, are inserted within the consonant morphemes, which are represented by primary symbols, to form words. The morpheme tier hypothesis paves the way to understand the nonconcatenative Arabic morphology. This paper analyzes gender in perfect active and passive 3rd person singular verbs on the basis of PM. The focus of the analysis shall be drawn heavily on the most common Arabic verbs; triconsonantal verbs, with brief introduction of the less common verbs; quadriconsonantal perfect active and passive masculine and feminine 3rd person singular verbs. I shall, too, cast the light on some vowel changes that some verbs undergo when voice changes.

Uma avaliacão fenomenográfica dos cursos suecos baseados na web

O propósito deste texto é discutir a avaliação de um curso superior oferecido por uma universidade sueca. Para tanto, parti de uma análise das avaliações feitas pelos estudantes, no ano de 2011-2012, quanto ao conteúdo, as aulas ministrada e a relação estabelecida entre o professor e os estudantes. O curso analisado foi o de Brasil Contemporâneo, da Universidade de Dalarna. O curso é oferecido na forma EBW e faz parte da graduação em Português.       As conclusões alcançadas e fundamentadas na análise do questionários  apontam para uma necessidade de uma sistematização do conteúdo e de uma melhor exposição do mesmo. Os estudantes, na sua maoria estrangeiros, têm uma percepção sobre a realidade brasileira que ao se contrapor à literatura do curso leva-os a reverem e a redefinirem a imagem que os mesmos tinham sobre o Brasil. Entrentanto, as avaliações apontam para a necessidade de desenvolvimento e formento de trabalhos em grupos que auxiliam na aprendizagem dos estudantes. Esta é um importante desáfio dos cursos baseados na Web, na rede de ensino superior sueca.

Med möjlighet att binda : Tillkännagivandets funktioner i det svenska parlamentariska systemet

Tillkännagivanden från riksdagen till regeringen är ett statsvetenskapligt ämne inom svensk politik som är bristfälligt studerat. Syftet med denna beskrivande studie är att öka kunskapen om tillkännagivandet och vilka funktioner det fyller. Den grundläggande frågeställningen bryts ned till tre preciserade delfrågor om innebörden av begreppet tillkännagivande, hur man använder sig av det och hur man förhåller sig till det. För att placera forskningsproblemet i sitt sammanhang utgår jag från begrepp inom parlamentarisk demokrati och relationen mellan riksdag och regering. Delfrågorna undersöks genom litteraturgranskning och genom metoden kvalitativ textanalys med inriktning klassificerande analys. Som kompletterande metod till kvalitativ textanalys har samtalsintervjuer genomförts. Genom kvalitativ textanalys undersöks fyra tillkännagivanden samt regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen som avser svar på de fyra tillkännagivandena. Samtalsintervjuer genomförs med två tjänstemän vid utskottskanslier och med två politiska sekreterare vid socialdemokraternas respektive moderaternas partikanslier i riksdagen. Resultatet visar att riksdagens tillkännagivanden till regeringen är uttalanden av riksdagen i obestämd beslutsform som inte är bindande konstitutionellt men däremot politiskt bindande för regeringen genom en tradition av konstitutionell praxis. En av tillkännagivandets funktioner är möjligheten för riksdagen att uttala sig i denna form. Det som utgör en möjlighet för riksdagen kan i förlängningen bli politiskt bindande för regeringen och bidra till att riksdagen indirekt stärker sin makt. Genom att använda analysnivåerna individ-, parti- och parlamentarisk nivå visar resultatet att aktörer på olika nivåer använder tillkännagivanden som ett verktyg för olika syften. En annan av tillkännagivandets funktioner är att användas som verktyg för att kunna lyfta, kanalisera upp, ett förslag från en lägre individ- eller partinivå till den parlamentariska nivån där korrespondensen av skrivelser mellan riksdagen och regering sker.