”Det är ju troligen inte en overheadapparat de kommer att använda sig av i framtiden…” : Om skolans tekniksprång, en undersökning om datorns användning på gymnasiet

The aim of this qualitative respondent investigation is to delve into the various views that teachers have concerning the “One-to-One project”, as well as the use of computers as an aid in teaching. One-to-One means that teachers and students will be equipped with a laptop they can use at home and at school.This essay looks at how several factors have changed as a result of this. These factors are threefold: the role of the teacher, the teaching experience, and the student´s learning process. In order to answer the mentioned questions, four interviews have been conducted at two different high schools in southern Norrland. The theory used is the socio-cultural perspective. One result has been that computers can simplify teaching in various ways. Students have faster access to information, and there exists a platform for further communication between the teacher and student outside the classroom. However, there are also several negative aspects. One of these is that the students spend time doing non-school related activities, such as interacting using social mediums. Results also show that the role of the teacher has due to the "One-to-One project" gone from being structural to being interactional. The conclusions reached by the investigation are that today’s schools are experiencing a paradigm shift. Old teaching methods are being replaced by new methods and an altered teaching practice has developed as a result of the presence of the computer in the classroom.

Elevers möjlighet till reflektion i matematikundervisningen : En studie i grunskolans årskurs 9

Studiens huvudsakliga syfte är att få kunskap kring om och hur elever i skolår 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgången visar på reflektionens betydelse i lärprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hämmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgångspunkt och med efterföljande lärarintervjuer som stöd, har syftet uppnåtts genom att kartlägga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt på elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lärare är positivt inställda till metakognition och ett reflekterande arbetssätt förekommer endast i vissa fall tillfällen då eleven stimuleras till reflektion och denna får ske. Vanligt förekommande i lärares undervisning är situationer som skulle kunna fungera som reflektionsstimulerande om de ges utrymme och reflektionen följs upp. Studiens resultat kan bidra till att påminna och göra lärare medvetna om vilka aktiviteter som stödjer reflektion samt förmedla vikten av att eleverna redan i grundskolans tidigare år undervisas om och utsättas för en undervisningspraktik som kontinuerligt kräver förekomsten av reflektion.