Konflikter, ogräs eller frön? : Arbetsplatskonflikter utifrån ett ledarskapsperspektiv

Det gemensamma intresset för konflikter grundade idén att studera väl ansedda ledares perspektiv på arbetsplatskonflikter och hur dessa ledare löser konflikter konstruktivt. I grunden finns en undran om väl ansedda ledare har förmågor som gör att de löser konflikter mer konstruktivt. Konflikter utgör en stor del av en ledares arbetstid. Konflikter kan förmodligen inte undvikas men hur konflikter hanteras är avgörande för att en organisation och dess anställda skall mogna och utvecklas. Det har utövats forskning inom konflikthantering utifrån ett ledarskapsperspektiv men de studierna har haft en kvantitativ ansats. Studiens syfte är att undersöka hur väl ansedda chefer ser på arbetsplatskonflikter och hur dessa chefer hanterar konflikter. Ett delsyfte är att erhålla kunskap om vilka metoder ansedda ledare använder i konflikthantering. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka typer av arbetsplatskonflikter uppstår i en organisation? Vad är avgörande om konflikter blir konstruktiva eller destruktiva? Vad har ledarskapet för inverkan på konflikthantering och hur ska ledaren ta sig an konflikter? Vilka förmågor och egenskaper har ledare som hanterar konflikter effektivt? Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det införskaffade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av teoriramen. Slutligen användes Rahims (2002) teori om conflict management i diskussion då det i resultatet framkom stöd för modellen, dock med en utveckling vilket presenteras i slutsatsen. I studiens analys framkom att ledare som hanterar konflikter konstruktivt behärskar tre huvudområden. Dessa förmågor är människoorienterad, uppgiftsorienterad och lärande- och kulturorienterad. Väl ansedda ledare manövrerar emellan dessa förmågor beroende på situation. I studiens resultat framkom också att undvikande och dominant ledarskapsbeteende skapar barriärer i konflikthantering.

Consumer reactions to different forms of CSR communication

Aim Companies around the world are making sizeable investments into CSR initiatives, but ensuring appropriate returns on these investments remains challenging. Therefore, it is of value to study the communication of corporate CSR efforts. The purpose of this study is to investigate how consumers react to rational versus emotional message strategies in CSR communication. Two categories of consumer reactions were considered: trust and purchase intention. Methods Qualitative research with four focus groups was conducted. Participants discussed three texts regarding a CSR project, utilising a rational, emotional and a hybrid rational-emotional message strategy respectively. The conversations focused on trust towards the communication and purchase intention. Results Trust - All of the respondents viewed the rational text over the emotional text as more trustworthy, but they most positively reacted to the combined strategy. Rational information was viewed as more reliable by many participants, with emotional cues adding value by better holding their attention. Purchase intention – Participants more positively reacted to the rational CSR communication strategy, compared to an emotional strategy. For approximately half of respondents, the hybrid strategy targeting both rational and emotional cues was the most successful in terms of purchase intention. Upon further analysis, it was identified that this division in respondents’ opinions may reflect a gender difference, where men portrayed the more task oriented and women the socially sensitive consumers. Conclusions The findings support previous research championing the use of rational strategies over emotional strategies in CSR communication. A number of managerial implications that can be used by companies in order to better communicate their CSR activities and increase returns on CSR-related investments are provided.