Hur gör lärare i praktiken som får sina elever att tala engelska? : En fallstudie i hur en lärare får sina elever att använda engelska som arbetsspråk

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt. Undervisningen var lärarstyrd och följde samma upplägg. Läraren talade konsekvent engelska och tog tillvara många tillfällen till informella samtal med eleverna. Han uppmuntrade dem hela tiden att använda engelska som arbetsspråk. De äldre eleverna kom överens om någon påföljd om de inte talade engelska. Eleverna uppskattade styrda samtalsövningar som innehöll en informationslucka och deras engagemang var störst när uppgiften knöt an till personliga erfarenheter och tankar. Läroboksarbetet engagerade mindre men fungerade ändå eftersom det följdes upp av ett läxförhör och en ordlek. Det går att få eleverna att använda engelska som arbetsspråk, vilket eleverna i skolår 9 hävdade, men det är en lång process. Resultatet från undersökningen visar att relationen mellan läraren och eleverna sinsemellan är basen för allt.

Att tala i urbilder : En studie av Kerstin Ekmans triologi Vargskinnet

Syftet med uppsatsen är att undersöka intertextualitet och arketypiska mönster i Kerstin Ekmans Vargskinnet. En romantrilogi bestående av Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. För att uppnå studiens syfte utreds hur intertexter förekommer och inverkar på trilogin. Dessutom prövas ifall de arketypiska mönster som Annis Pratt funnit i sin omfattande studie av kvinnlig fiktion, också förekommer i Vargskinnet. Slutligen analyseras existensen av arketypen mandala i Skraplotter. Det är Michail Bachtin, Carl Gustav Jung och Annis Pratt som i stort står för den teoretiska plattform som undersökningen utgår från. Det som studien visar är att de många intertextuella inslagen hjälper till att skapa en rik dialogicitet i texten. Vidare så förekommer Annis Pratts arketypiska mönster också i Ekmans romantrilogi. Ett av dessa arketypiska mönster behandlar den kvinnliga individuationprocessen, som hjältinnan i Skraplotter till fullo genomgår. I romanen finns även arketypen självet representerad i form av mandalasymboler.

När tystnaden får tala : Lärares uppfattingar om och erfarenheter av tysta elever

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lärare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjälpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sällan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lärare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lärare menar att tysta elever är de som sällan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interäcker upp handen eller vill läsa högt. Lärarna kategoriserar också gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta. Lärarna försöker i sitt arbete att hjälpa eleverna genom öppna frågor,grupparbeten och genom att låta dem skriva. Vidare är lärarna väl medvetna om risken att tystaelever riskerar att inte nå kursplanernas kunskapskrav. I klassrumssituationen tvingas lärareprioritera mellan utagerande och tysta elever, vilket leder till att de riskerar att bli bortglömda ochövergivna.

Skolan i livet - livet i skolan : Några illitterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk

Many immigrants in Sweden have not had the chance to learn to read and write, for various reasons. In Sweden, literacy is a prerequisite to being able to function in the cultural community, and for many immigrants this is the first time that they experience their inability to read and write as a handicap or see themselves as “illiterate”. The aim of this study is to use a socio-cultural, second language and gender approach to describe, analyse and understand how a number of adult, illiterate, immigrant women experience their situation when they are expected to simultaneously learn to speak, read and write Swedish. The study focuses on two literacy groups in two Swedish municipalities. In one of the groups I act as both teacher and researcher. The thesis is a case study of the learning process of five illiterate immigrant women in Sweden. The results are based on interviews, carried out with the help of an interpreter, and observation of teaching and texts ritten by the students. The study is based on the assumption that human learning is an activity that takes place in a cultural community in a social context. When learning a language, the language is simultaneously the tool that facilitates social communication and the object of the learning process. The study shows that cultural communities influence the women in different ways. Gender structures are firmly planted in a patriarchal value system, which means that women are seen as inferior to men, and women are expected to “meet the demands of others”. The women have no time to study at home, as their household duties are prioritised. However, there are subtle indications that there is a wish to change the situation in accordance with Swedish values and norms. This can be seen in the Swedish for Immigrants (SFI) lessons. As they have little contact with Swedes, school is the only arena in which they have a chance to use Swedish. They are positive towards teaching and school as an institution. Here they are able to develop an alternative identity. The study also shows that teaching in the literacy groups is to a great extent based on a technical approach, in which the teacher tries to elicit a correct answer from the students. Social interaction involving contemplation and negotiation is either not included or not prioritised. the women’s experience and knowledge is not made use of. There are,however, occasions when collaborative discussions take place between the teacher and students. On these occasions an exchange of experiences takes place. Learning is based on the students’ own experiences and thoughts. Linguistic concepts gain meaning in the collaborative discussion. Initially the concepts may be unclear, but the group works on them together, adapting and adjusting them until they finally make sense. Finally, I conclude that women immigrants bring their own socio-cultural values and experience to the school situation, which affects their learning process to varying degrees. Furthermore, immigrant women need more time at school, as it is the only arena in which they can spend time on studying and personal development. another conclusion is that the school must become a learning community that recognises the immigrants’ cultures, makes use of the students’ experience and allows the students to participate in collaborative discussions, so that they can develop their ability to speak, read and write Swedish.