PokerMapper: : mapping executive functions, poker playing ability and responsible gambling in online environments

Research objectives Poker and responsible gambling both entail the use of the executive functions (EF), which are higher-level cognitive abilities. The main objective of this work was to assess if online poker players of different ability show different performances in their EF and if so, which functions are the most discriminating ones. The secondary objective was to assess if the EF performance can predict the quality of gambling, according to the Gambling Related Cognition Scale (GRCS), the South Oaks Gambling Screen (SOGS) and the Problem Gambling Severity Index (PGSI). Sample and methods The study design consisted of two stages: 46 Italian active players (41m, 5f; age 32±7,1ys; education 14,8±3ys) fulfilled the PGSI in a secure IT web system and uploaded their own hand history files, which were anonymized and then evaluated by two poker experts. 36 of these players (31m, 5f; age 33±7,3ys; education 15±3ys) accepted to take part in the second stage: the administration of an extensive neuropsychological test battery by a blinded trained professional. To answer the main research question we collected all final and intermediate scores of the EF tests on each player together with the scoring on the playing ability. To answer the secondary research question, we referred to GRCS, PGSI and SOGS scores.  We determined which variables that are good predictors of the playing ability score using statistical techniques able to deal with many regressors and few observations (LASSO, best subset algorithms and CART). In this context information criteria and cross-validation errors play a key role for the selection of the relevant regressors, while significance testing and goodness-of-fit measures can lead to wrong conclusions.   Preliminary findings We found significant predictors of the poker ability score in various tests. In particular, there are good predictors 1) in some Wisconsin Card Sorting Test items that measure flexibility in choosing strategy of problem-solving, strategic planning, modulating impulsive responding, goal setting and self-monitoring, 2) in those Cognitive Estimates Test variables related to deductive reasoning, problem solving, development of an appropriate strategy and self-monitoring, 3) in the Emotional Quotient Inventory Short (EQ-i:S) Stress Management score, composed by the Stress Tolerance and Impulse Control scores, and in the Interpersonal score (Empathy, Social Responsibility, Interpersonal Relationship). As for the quality of gambling, some EQ-i:S scales scores provide the best predictors: General Mood for the PGSI; Intrapersonal (Self-Regard; Emotional Self-Awareness, Assertiveness, Independence, Self-Actualization) and Adaptability  (Reality Testing, Flexibility, Problem Solving) for the SOGS, Adaptability for the GRCS. Implications for the field Through PokerMapper we gathered knowledge and evaluated the feasibility of the construction of short tasks/card games in online poker environments for profiling users’ executive functions. These card games will be part of an IT system able to dynamically profile EF and provide players with a feedback on their expected performance and ability to gamble responsibly in that particular moment. The implementation of such system in existing gambling platforms could lead to an effective proactive tool for supporting responsible gambling. 

Stress på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor.