Harold Pinter: A Night Out : A Study in the Political ConnotationsAnd the Abuse of Power

Harold Pinter’s A Night Out is a significant but rarely produced piece of drama. Therefore, there is very little criticism to support or contradict my argument. The reason why I chose to do my essay on this particular play is to open doors for academic research and to try and make it an equal to its sister plays. I will raise questions and topics to prove the play is worth the readers’ time and effort and that A Night Out is a sharp piece of political theatre. Although at first glance it is a simple enough story, a straightforward tale of the nasty consequences of motherly love when it is pushed to the limit, on deeper inspection, a more far reaching and complex analysis of the abuse of power can be observed. The play offers a variety of themes, including: interpersonal power struggles, failed attempts at communication, antagonistic relationships, the threat of impending or past violence, the struggle for survival or identity, domination and submission, politics, lies and verbal, physical, psychological and sexual abuse. The prevailing theme in the play is the abuse of power: powerful parties oppressing weaker ones, and the results of the oppressed party looking for a vent in someone even weaker than themselves.

Att vara förmyndare : En studie om förmyndarskap i Trosa kommun 1875 - 1891

Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare. Detta ter sig på två sätt. När rådstugerätten utsåg förmyndare utan rekommendation så valdes till mycket stor del förmyndare från övre samhällsklasser och när det inkom rekommendation angående förmyndare till rätten så rekommenderades och utsågs till förmyndare oftast män ur samma samhällsklass eller liknande yrkesgrupp. Ett tredje noterbart resultat angående förmyndarna var att det endast i ett fåtal fall utsågs förmyndare som var släkt med myndlingen. Detta visar att det var yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan som var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.