2 resultados para Special Session Optimizing Short Term Reservoir Operations III
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Education, as an indispensable component of human capital, has been acknowledged to play a critical role in economic growth, which is theoretically elaborated by human capital theory and empirically confirmed by evidence from different parts of the world. The educational impact on growth is especially valuable and meaningful when it is for the sake of poverty reduction and pro-poorness of growth. The paper re-explores the precious link between human capital development and poverty reduction by investigating the causal effect of education accumulation on earnings enhancement for anti-poverty and pro-poor growth. The analysis takes the evidence from a well-known conditional cash transfer (CCT) program — Oportunidades in Mexico. Aiming at alleviating poverty and promoting a better future by investing in human capital for children and youth in poverty, this CCT program has been recognized producing significant outcomes. The study investigates a short-term impact of education on earnings of the economically disadvantaged youth, taking the data of both the program’s treated and untreated youth from urban areas in Mexico from 2002 to 2004. Two econometric techniques, i.e. difference-in-differences and difference-in-differences propensity score matching approach are applied for estimation. The empirical analysis first identifies that youth who under the program’s schooling intervention possess an advantage in educational attainment over their non-intervention peers; with this identification of education discrepancy as a prerequisite, further results then present that earnings of the education advantaged youth increase at a higher rate about 20 percent than earnings of their education disadvantaged peers over the two years. This result indicates a confirmation that education accumulation for the economically disadvantaged young has a positive impact on their earnings enhancement and thus inferring a contribution to poverty reduction and pro-poorness of growth.
Resumo:
Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig.