On Occurrence Of Plagiarism In Published Computer Science Thesis Reports At Swedish Universities

In recent years, it has been observed that software clones and plagiarism are becoming an increased threat for one?s creativity. Clones are the results of copying and using other?s work. According to the Merriam – Webster dictionary, “A clone is one that appears to be a copy of an original form”. It is synonym to duplicate. Clones lead to redundancy of codes, but not all redundant code is a clone.On basis of this background knowledge ,in order to safeguard one?s idea and to avoid intentional code duplication for pretending other?s work as if their owns, software clone detection should be emphasized more. The objective of this paper is to review the methods for clone detection and to apply those methods for finding the extent of plagiarism occurrence among the Swedish Universities in Master level computer science department and to analyze the results.The rest part of the paper, discuss about software plagiarism detection which employs data analysis technique and then statistical analysis of the results.Plagiarism is an act of stealing and passing off the idea?s and words of another person?s as one?s own. Using data analysis technique, samples(Master level computer Science thesis report) were taken from various Swedish universities and processed in Ephorus anti plagiarism software detection. Ephorus gives the percentage of plagiarism for each thesis document, from this results statistical analysis were carried out using Minitab Software.The results gives a very low percentage of Plagiarism extent among the Swedish universities, which concludes that Plagiarism is not a threat to Sweden?s standard of education in computer science.This paper is based on data analysis, intelligence techniques, EPHORUS software plagiarism detection tool and MINITAB statistical software analysis.

Ensidesapplikationers kodkvalitet och förvaltningsbarhet : En jämförelse av förvaltningsbarhet hos single-page applications utvecklade med AngularJS och React

Single-page applications have historically been subject to strong market forces driving fast development and deployment in lieu of quality control and changeable code, which are important factors for maintainability. In this report we develop two functionally equivalent applications using AngularJS and React and compare their maintainability as defined by ISO/IEC 9126. AngularJS and React represent two distinct approaches to web development, with AngularJS being a general framework providing rich base functionality and React a small specialized library for efficient view rendering. The quality comparison was accomplished by calculating Maintainability Index for each application. Version control analysis was used to determine quality indicators during development and subsequent maintenance where new functionality was added in two steps. The results show no major differences in maintainability in the initial applications. As more functionality is added the Maintainability Index decreases faster in the AngularJS application, indicating a steeper increase in complexity compared to the React application. Source code analysis reveals that changes in data flow requires significantly larger modifications of the AngularJS application due to its inherent architecture for data flow. We conclude that frameworks are useful when they facilitate development of known requirements but less so when applications and systems grow in size. Sammanfattning: Ensidesapplikationer har historiskt sett påverkats av starka marknadskrafter som pådriver snabba utvecklingscykler och leveranser. Detta medför att kvalitetskontroll och förändringsbar kod, som är viktiga faktorer för förvaltningsbarhet, blir lidande. I denna rapport utvecklar vi två funktionellt ekvi-valenta ensidesapplikationer med AngularJS och React samt jämför dessa applikationers förvaltningsbarhet enligt ISO/IEC 9126. AngularJS och React representerar två distinkta angreppsätt på webbutveckling, där AngularJS är ett ramverk med mycket färdig funktionalitet och React ett mindre bibliotek specialiserat på vyrendering. Kvalitetsjämförelsen utfördes genom att beräkna förvaltningsbarhetsindex för respektive applikation. Versionshanteringsanalys användes för att bestämma andra kvalitetsindikatorer efter den initiala utvecklingen samt två efterföljande underhållsarbeten. Resultaten visar inga markanta skillnader i förvaltningsbarhet för de initiala applikationerna. I takt med att mer funktionalitet lades till sjönk förvaltnings-barhetsindex snabbare för AngularJS-applikationen, vilket motsvarar en kraftigare ökning i komplexitet jämfört med React-applikationen. Versionshanteringsanalys visar att ändringar i dataflödet kräver större modifikationer för AngularJS-applikationen på grund av dess förbestämda arkitektur. Utifrån detta drar vi slutsatsen att ramverk är användbara när de understödjer utvecklingen mot kända krav men att deras nytta blir begränsad ju mer en applikation växer i storlek.

Clean Code vs Dirty Code : Ett fältexperiment för att förklara hur Clean Code påverkar kodförståelse

Stora och komplexa kodbaser med bristfällig kodförståelse är ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. Bristfällig kodförståelse resulterar i längre tidsåtgång vid underhåll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader. Clean Code anses enligt somliga vara lösningen på detta problem. Clean Code är en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som är enkel att förstå och underhålla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gäller empirisk data som undersöker Clean Codes påverkan på kodförståelse. Studiens frågeställning var: Hur påverkas förståelsen vid modifiering av kod som är refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner? För att undersöka hur Clean Code påverkar kodförståelsen utfördes ett fältexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i Borlänge, där data om tidsåtgång och upplevd förståelse hos testdeltagare samlades in och analyserades. Studiens resultat visar ingen tydlig förbättring eller försämring av kodförståelsen då endast den upplevda kodförståelsen verkar påverkas. Alla testdeltagare föredrar Clean Code framför Dirty Code även om tidsåtgången inte påverkas. Detta leder fram till slutsatsen att Clean Codes effekter kanske inte är omedelbara då utvecklare inte hunnit anpassa sig till Clean Code, och därför inte kan utnyttja det till fullo. Studien ger en fingervisning om Clean Codes potential att förbättra kodförståelsen.