Lojalitet eller kriminalitet? : Ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949.

Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karaktären på ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att stävja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som på något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke. Påföljderna för ransoneringsbrotten var i regel dagsböter, vilka oftast låg på två normala dagslöner, varvid det märktes att myndigheterna försökte stävja denna brottslighet. Endast fem personer dömdes till fängelse eller straffarbete under de undersökta åren. Karaktären på brottsligheten var att den främst verkade drivas av vinstintressen eller bekvämlighet.

Med hängslen & livrem : Rusthåll för Finlandskämpar i Finskt vinterkrig, 1939-1940

Jag har i denna uppsats undersökt Rusthållningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstäckande – om än ej helt homogen! Rusthållen bildades för att ge ekonomiskt bistånd till svenskar från regionen som åkte över till Finland för att strida sida vid sida med våra finska ”bröder”. En tid efter det att de lokala rusthållen bildats grundades Centrala Rusthållet. Centrala Rusthållets målsättning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd på de orter och i de regioner där det inte fanns några lokala eller regionala rusthåll. Den lokala föreningen betalade ut pengar både till de frivilligas anhöriga och direkt till de frivilliga som kompensation för bland annat förstörda kläder. I uppsatsen har jag granskat ett lokalt Rusthåll vid namn Strängnäs-Mariefredsortens Rusthåll för Finlandskämpar. I denna förening har jag kommit fram till att det finns en socioekonomisk bredd bland den anslutna medlemspopulationen. Jag har kommit fram till detta genom att dela in medlemmarnas yrken i grupper så som kyrka, vård och skola etcetera. Jag har även, för att styrka detta, letat upp medlemmarna i 1940 års taxeringslängd och där hittat en väldigt stor spridning på inkomstnivåerna bland de enskilda medlemmarna. Vidare har jag kunnat konstatera att denna förening till största delen består av män. Det går därför att hävda att den lokala föreningen i Strängnäs-Mariefred har en könstendens. En tendens som understryks av de facto att föreningens styrelse enbart består av män!

Nykter bildning : En undersökning över IOGT, NTO och TO:s folkbildningsverksamhet i Dalarna 1921-1939

This study contents a research of the Swedish temperance movements IOGT, NTO and TO:s adult education in Dalarna between 1921 and 1939. A theory that is used in this essay is the publicity theory of Jürgen Habermas. A theory in this essay is that the adult educational work of the temperance movements could bee seen as an alternative publicity because the courses that the temperance movement held in general contents a great part of the movements own literature, the participants in the courses held their own lectures to each other and it was mostly only members of the temperance movements who could join the courses. The main subject of the courses was history in literature, English, Esperanto, and knowledge about local democracy. Not many courses content the drinking issue in Sweden at this time, even thought a national referendum was held in the issue during the research period of this essay. The lack of courses in the drinking issue illustrates of the fact that the courses only was held for the members of the temperance movement, and they don’t drink alcohol in any case. It was not a big difference in the contents of the course between the organisation in the temperance movements and between different years in this research.

Landskommunens beslutsfattande kvinnor : Om kvinnors representation i kommunalfullmäktige ochförekomst i fullmäktigeprotokoll i Kalmar länslandskommuner 1939-1951

Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar läns landskommuners kommunalfullmäktige från 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor är representerade i länets kommunalfullmäktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmäktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i både antal kvinnor och antal kommunalfullmäktige med kvinnlig representation under perioden. Länet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen är ungefär densamma i relativa termer. Närläsningen av protokoll visar att kvinnor främst omnämns vid frånvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val. I den kommun som har en längre tradition av relativt hög kvinnlig representation märks kvinnor i fler sammanhang som förutsätter att man tar ett större utrymme på mötena. Dessa tillfällen sammanfaller med en speciell kvinnas aktiva period i fullmäktige och försvinner när den kvinnliga representationen minskar till en ensam kvinna.

I fredlig hamn : Hur en fredlig hamn påverkades under en fientlig tid: Gävle Hamn under andra världskriget 1939-1945

Gävle hamn under andra världskriget är ett tidigare outforskat område. I denna uppsats undersöks hur hamnens verksamhet samt ekonomi påverkades under krigsåren 1939-1945. Uppsatsen fokuserar på stuveriarbetarförbundet samt den kommunala hamnstyrelsen. Vidare så undersöks huruvida det fanns dokumenterade åsikter angående Nazityskland och eventuella moraliska dilemman som uppstod i samband med handeln mellan Gävle hamn och Nazityskland. Resultatet visar att Nazitysklands ockupation av Danmark och Norge, samt spärren i Skagerack, som innebar ett stop för sjöfart mellan Östersjön och Atlanten, påverkade Gävle hamns verksamhet i stor utsträckning. Detta ledde till att Nazityskland var den enda möjliga stora handelspartnern för svenska Östersjöhamnar, vilket innebar att ekonomin och verksamheten i Gävle hamn upplevde störst nedgång efter att Nazitysklands krigslycka hade vänt. Dokumenterad kritik från stuveriarbetarförbundet mot Nazityskland var sparsam till mängden, men ökade något mot slutet av kriget.