Gerillakampanjer – karakteristika och reklambyråns arbetssätt : En djupintervjuundersökning med särskilt fokus på visuella gerillakampanjer

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus på visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som på egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media.

A new Home, far from Home : The assimilation process of women involved in intercultural marriages based on Internet meeting

The internet has revolutionized the way we socialize, and as a consequence the way to love. The new communication technologies have facilitated intercultural relationships. Nowadays family relations are one of the major factors in immigration to European countries. Family relations means persons who arrive as family dependents and in accordance with laws regulating family reunification. This thesis aims to apply the classical assimilation theory stated by Milton Gordon (1964), which formulates a series of assimilation stages through which an individual must pass in order to be completely assimilated. In accordance with this theory, marriage is the final phase for a newcomer to fully incorporate into the host society. Thus, based on this presumption and other contemporary theories, the present study has analysed how women who get involved in intercultural marriages based on internet meeting experience these assimilation stages and evaluated the resources used by respondents to incorporate themselves into Swedish society.The main goal of the study was to determine if jumping to the last stage of assimilation does assure the incorporation in the social or/and labour spheres and the findings demonstrate that even though husbands are a valuable resource for assimilation, several cultural issues in Swedish society make it difficult to assure success for the newcomers.On the other hand, Sweden is a country with a strong national sentiment and the assimilation of immigrants still is an important issue to deal with. The Swedish Integration Board has disappeared and major projects for integration have been left in the hands of the municipalities or the Migration Board, institutions that still do not know how to deal with this dilemma.