En retorisk analys av Fahrenheit 9/11 ur ett dokumentärhistoriskt perspektiv

The history of rhetorics in documentary film is a long one. The French brothers Louise and Auguste Lumiére were among the first persons who produced a documentary and their work has had a big impression in the history of documentary during the 1900 century. John Grierson has been called “the father” of documentary film. He produced films in the English speaking part of the world and he is the founder of the concept “documentary film”. Propaganda filming has a big part in the history of documentary film. Most frequently it appeard in Germany before and during the secound WW II, but propaganda films has been produced in Great Britain and USA as well as in other parts of the world. Rhetorics are of current interest today. It effects the news, papers, magazines, books and movies. The purpose with this essay is to investigate the rhetorics in Michael Moores controversial documentary of September 11th, Fahrenheit 9/11. The main question is: what rhetorical tools does Michael Moore use in order to communicate his politcal message in Fahrenheit 9/11? The rhetorical analysis includes exordium, narratio, propsitio, argumentatio and conclusio as well as ethos, logos and pathos. In order to conduct the analysis I have used Kurt Johannesson’s book Retorik eller konsten att övertyga, Maria Karlberg and Brigitte Mral’s book Heder och påverkan. Att analysera modern retorik. And at last a chapter by Brigitte Mral named Retorikanalys in the book Metoder i kommunikationeverenskap, by Mats Ekström and Larsåke Larsson. For the background about the history of documentary film I have used Barsam M. Richard, Nonfiction Film A Critical History and Bjørn Sørenssen’s book Å fange virkeligheten –Dokumentarfilmens århundre.The analysis shows that Moore uses different rhetorical tools in order to point out that George W Bush is the wrong man for the role as the president of United States of America. Some of the most effective tools that Moores uses are his own voice, pictures who awakes emotions, recordings and sharp arguments. His way of using ethos, logos and pathos is very clear. The disposal can also be distinct discern, however there are some exceptions towards the classical rhetoric. One example is that Moore doesn´t describe the arrangement of the movie in exordium.

Skapandet av skräcken : John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".