Sär- eller samundervisning inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt?

Mitt syfte är att undersöka huruvida sär- eller samundervisning bör tillämpas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt. Min metod är att använda mig av Stina Jeffners resultat från hennes undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt hämtade ur hennes bok Liksom våldtäkt typ… om ungdomars förståelse av våldtäkt. Som verktyg för analys använder jag mig av teoretiska perspektiv kring sär- och samundervisning och Seyla Benhabibs teori kring den deliberativa diskussionen. Jag kommer dessutom ha mina utgångspunkter i vad läroplanen för grundskolan Lpo-94 förskriver om sär- och samundervisning. Mitt resultat visar att både sär- och samundervisning bör användas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt och den deliberativa diskussion bör även användas i detta arbete. Den deliberativa diskussionen är mest lämplig att användas i särundervisning där pojkar och flickor är åtskilda.Utifrån läroplanen Lpo-94 och dess mål kring jämställdhet och genus kan både sär- och samundervisning användas. Det har ingen betydelse huruvida man ser våldtäkt som ett samhälleligt problem eller ett problem på individnivå då det utifrån Jeffners reslutat visar att det viktigaste är att de manliga könsnormerna lyfts fram och förändras oberoende varifrån de verkar.

Vilken typ av rättvisa ska råda i framtiden : Om rättvisa, målkonflikter och demokratiska processerinför FN:s nya hållbara utvecklingsmål

Hösten 2015 väntas FN:s medlemsstater fatta beslut om millenniemålens efterföljare:Sustainable Development Goals; SDG. Uppsatsen syftar till att ge svar på frågan omvilka olika typer av rättvisa som dessa nya föreslagna hållbara utvecklingsmål, SDG,ger uttryck för. Utöver detta tas frågan om risken för eventuella målkonflikter upp,liksom på vilket sätt processerna som föregått besluten om målen ger uttryck förvärderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Uppsatsen utgår från rättvisasom etiskt begrepp och analysen bygger på teorier från John Rawls, MarthaNussbaum och Seyla Benhabib. Genom närläsning och argumentationsanalys nåsföljande slutsatser: det råder flera olika typer av rättvisa inom SDG, de olika typernaav rättvisa bidrar till risken för målkonflikter samt att processerna som föregått målenger uttryck för värderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Trots dessavärderingar föreligger risk för svårigheter med förankring, implementering ochgovernance av de framtida SDG. Den etiktradition som dominerade inom denuvarande millenniemålen, var den traditionella antropocentrismen. Etiken för hållbarutveckling har fått betydligt större utrymme i SDG.

Utmaningen från andra berättelser : En studie om moraliskt omdöme, utvidgat tänkande och kritiskt reflekterande berättelser i dialogbaserad feministisk etik

The present study has a threefold aim: First, the theoretical aim is to give a contribution to refinement of the theory of dialogue based feminist ethics, concerning the understanding of judgment and narration within such an ethics.  The study also has an empirical aim, defined as to clarify what kind of knowledge, relevant to the moral judgment of an engaged outsider actor, can be received from dialogical interpretation and analysis of a limited selection of critically reflecting life stories. Third, a methodological aim is defined as to develop an approach to interpretation and analysis of reflecting life stories, which renders the storyteller visible as a reflecting moral subject, and makes the story accessible as a source of knowledge for the moral judgment of an engaged outsider actor. The thesis combines philosophical reflection and argumentation, with a narrative-hermeneutic method for interpretation of life stories, relating the two to each other in a hermeneutic process.  The theoretical reflection draws on Seyla Benhabibs theory of communicative ethics. A dialogue based model for moral justification and a likewise dialogue based model for political legitimacy are at the heart of this universalistic theory, although in combination with a conception of a narratively and hermeneutically constituted context sensitive moral judgment, based on Hannah Arendt’s concept “enlarged thought”. In the reflection, this model is related to other feminist theorizing within the tradition of dialogue based feminist ethics, as found in the works of Iris M. Young, Georgia Warnke and Shari Stone-Mediatore. The empirical study draws on three critically reflecting life stories from Israeli-Palestinian women activists for a just peace. The methodology for interpretation and analysis that is worked out combines dialogical interpretation as presented in Arthur W. Frank’s socio-narratology with a method for structural analysis derived from Shari Stone-Mediatores theory of storytelling as an expression of political resistance struggle. The results show that some stories drawing on marginalized experiences have a potential­ to stimulate further public debate through their capacity to enable a stereoscopic seeing, elucidating a tension between ideologically structured discourse and non-linguistic experience; implying that narrative-hermeneutic competence should be considered crucial for public debate.