Medical students’ knowledge, attitudes, and perceptions on contraceptive use and counselling : a cross-sectional survey in Maharashtra, India

Objectives. This study aimed to investigate the knowledge, attitudes and perceptionstowards contraceptive use and counselling among medical students in Maharashtra, India. Setting. Considerable global maternal mortality and morbidity could be avoided through theuse of effective contraception. In India, contraception services are frequently unavailable or there are obstacles to obtaining modern, reversible contraceptives. Participants. A cross-sectional descriptive study using a self-administered questionnaire was conducted among 1996 medical students in their fifth year of study at 27 medical colleges in the state of Maharashtra, India. Descriptive and analytical statistics interpreted the survey instrument and significant results were presented with 95% CI. Results. Respondents expressed a desire to provide contraceptive services. A few studentshad experienced training in abortion care. There were misconceptions about moderncontraceptive methods and the impact of sex education. Attitudes towards contraceptionwere mainly positive, premarital counselling was supported and the influence of traditional values and negative provider attitudes on services was recognised. Gender, area of upbringing and type of medical college did not change the results. Conclusions. Despite mostly positive attitudes towards modern contraceptives, sex education and family planning counselling, medical students in Maharashtra have misconceptions about modern methods of contraception. Preservice and in-service training in contraceptive counselling should be implemented in order to increase women's access to evidence-based maternal healthcare services.

Factors facilitating a national quality registry to aid clinical quality improvement : findings of a national survey

Objectives: While national quality registries (NQRs) are suggested to provide opportunities for systematic follow-up and learning opportunities, and thus clinical improvements, features in registries and contexts triggering such processes are not fully known. This study focuses on one of the world's largest stroke registries, the Swedish NQR Riksstroke, investigating what aspects of the registry and healthcare organisations facilitate or hinder the use of registry data in clinical quality improvement. Methods: Following particular qualitative studies, we performed a quantitative survey in an exploratory sequential design. The survey, including 50 items on context, processes and the registry, was sent to managers, physicians and nurses engaged in Riksstroke in all 72 Swedish stroke units. Altogether, 242 individuals were presented with the survey; 163 responded, representing all but two units. Data were analysed descriptively and through multiple linear regression. Results: A majority (88%) considered Riksstroke data to facilitate detection of stroke care improvement needs and acknowledged that their data motivated quality improvements (78%). The use of Riksstroke for quality improvement initiatives was associated (R2=0.76) with ‘Colleagues’ call for local results’ (p=<0.001), ‘Management Request of Registry data’ (p=<0.001), and it was said to be ‘Simple to explain the results to colleagues’ (p=0.02). Using stepwise regression, ‘Colleagues’ call for local results’ was identified as the most influential factor. Yet, while 73% reported that managers request registry data, only 39% reported that their colleagues call for the unit's Riksstroke results. Conclusions: While an NQR like Riksstroke demonstrates improvement needs and motivates stakeholders to make progress, local stroke care staff and managers need to engage to keep the momentum going in terms of applying registry data when planning, performing and evaluating quality initiatives.

Kvinnans tillit till amning : En enkätstudie på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland

Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.