Self-Service Business Intelligence verktyg – möjligheter ochbegränsningar : En jämförelse av teorier om Self-Service Business Intelligence verktyg och praktiska resultat av verktyget PowerPivot

Inom Business Intelligence har begreppet Self-Service Business Intelligence (Self-Service BI) vuxit fram. Self-Service BI omfattar verktyg vilka möjliggör för slutanvändare att göra analyser och skapa rapporter utan teknisk support. Ett av dessa verktyg är Microsoft PowerPivot.På Transportstyrelsens Järnvägsavdelning finns behov av ett Self-Service BI-verktyg. Vi fick i uppdrag av Sogeti att undersöka om PowerPivot var ett lämpligt verktyg för Transportstyrelsen. Målet med uppsatsen har varit att testa vilka tekniska möjligheter och begränsningar PowerPivot har samt huruvida PowerPivot är användbart för Transportstyrelsen.För att få en djupare förståelse för Self-Service BI har vi kartlagt vilka möjligheter och begränsningar med Self-Service BI-verktyg som finns beskrivna i litteraturen. Vi har sedan jämfört dessa med våra testresultat vilket har varit syftet med uppsatsen.Resultatet av testerna har visat att Transportstyrelsens Järnvägsavdelning initialt behöver teknisk support för att använda PowerPivot. Testerna har även visat att vissa av Transportstyrelsens krav inte kan uppfyllas. Detta minskar användbarheten för Transportstyrelsen.Vidare har vi kommit fram till att Self-Service BI inte alltid är enkelt att använda för slutanvändare utan teknisk support. Resultatet visar även att det krävs en BI-infrastruktur för att enkelt skapa rapporter med god kvalitet och högsta möjliga korrekthet.

What aspects of rehabilitation provision contribute to self-reported met needs for rehabilitation one year after stroke - amount, place, operator or timing?

BACKGROUND AND OBJECTIVE: To a large extent, people who have suffered a stroke report unmet needs for rehabilitation. The purpose of this study was to explore aspects of rehabilitation provision that potentially contribute to self-reported met needs for rehabilitation 12 months after stroke with consideration also to severity of stroke. METHODS: The participants (n = 173) received care at the stroke units at the Karolinska University Hospital, Sweden. Using a questionnaire, the dependent variable, self-reported met needs for rehabilitation, was collected at 12 months after stroke. The independent variables were four aspects of rehabilitation provision based on data retrieved from registers and structured according to four aspects: amount of rehabilitation, service level (day care rehabilitation, primary care rehabilitation and home-based rehabilitation), operator level (physiotherapist, occupational therapist, speech therapist) and time after stroke onset. Multivariate logistic regression analyses regarding the aspects of rehabilitation were performed for the participants who were divided into three groups based on stroke severity at onset. RESULTS: Participants with moderate/severe stroke who had seen a physiotherapist at least once during each of the 1st, 2nd and 3rd-4th quarters of the first year (OR 8.36, CI 1.40-49.88 P = 0.020) were more likely to report met rehabilitation needs. CONCLUSION: For people with moderate/severe stroke, continuity in rehabilitation (preferably physiotherapy) during the first year after stroke seems to be associated with self-reported met needs for rehabilitation.