Personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD En litteraturstudie

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD.

Analysis of Structure and Tendencies of Qualified Immigrant Workforce on the Swedish Labor Market

The purpose of this paper is to make quantitative and qualitative analysis of foreign citizens who may participate on the Swedish labor market (in text refers to as ‘immigrants’). This research covers the period 1973-2005 and gives prediction figures of immigrant population, age and gender structure, and education attainment in 2010. To cope with data regarding immigrants from different countries, the population was divided into six groups. The main chapter is divided into two parts. The first part specifies division of immigrants into groups by country of origin according to geographical, ethnical, economical and historical criteria. Brief characteristics and geographic position, dynamic and structure description were given for each group; historical review explain rapid changes in immigrant population. Statistical models for description and estimation future population were given. The second part specifies education and qualification level of the immigrants according to international and Swedish standards. Models for estimating age and gender structure, level of education and professional orientation of immigrants in different groups are given. Inferences were made regarding ethnic, gender and education structure of immigrants; the distribution of immigrants among Swedish counties is given. Discussion part presents the results of the research, gives perspectives for the future brief evaluation of the role of immigrants on the Swedish labor market.