"Vi hava nu lykligt kommit hit i Norrland" : en gårdfarihandlarfamiljs handelsverksamhet och gårdshushåll i Månsta by, Älvdalens socken åren1865 -1886

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gårdfarihandlarfamiljen på Tommosgården i Älvdalens socken i norra Dalarna organiserade sin handelsverksamhet och sitt gårdshushåll under 1800-talets andra hälft. Ett särskilt fokus riktas mot de hemmavarande kvinnornas roll i verksamhet och hushåll. Undersökningen baseras på en familjebrevväxling, skriven mellan åren 1865-1886. Gårdfarihandeln var då en historiskt och traditionellt förankrad, populär utkomstmöjlighet för många älvdalsbor. Tommosfamiljen organiserade sin rörliga och fasta handelsverksamhet och sitt gårdsliv med jord- och skogsbruk i en familjedriven rörelse beroende av de hemmavarande kvinnorna. Männen ägnade sig åt handel långa perioder årligen då deras hustrur skötte gårdshushållet. Männen engagerade sig i arbetet på gården via brevväxlingen. Familjerörelsen organiserades med hjälp av en fungerande postgång. Den väl inarbetade genusarbetsdelningen i gårdshushållet var en konsekvens av familjens rörliga handelsverksamhet och verkar förändras mellan generationer

Multiculturalism and Policymaking : A comparative study of Danish and Swedish cultural policies since 1969

This master’s thesis deals with the cultural diversity policies of Denmark and Sweden within the cultural sector. It attempts at explaining why these two “most-similar” scandinavian countries having in common the same cultural model, “the architect model”, opted for different policies when it came to cultural diversity: Assimilationism for Denmark and multiculturalism for Sweden. I show that though institutional and power-interest factors had an impact, ideas as “programmatic beliefs” (Sheri E. Berman 2001) or “frames” (Erik Bleich 2003) played the ultimate role. I evaluate their relative importance by analyzing the anthropological dimension of the countries cultural policies since 1969. The study confirms that at least in the cultural sector, Danish policies have been assimilationist and Swedish ones multiculturalist and proposes a new classification of terms.By investigating immigrants cultures, it fills a gap left by previous researchers working on a common Nordic cultural model.

Las relaciones entre Chile y Suecia durante el primer gobierno de Olof Palme, 1969-1976

Durante el primer gobierno del socialdemócrata Olof Palme, las relaciones bilaterales entre Chile y Suecia fueron las más intensas de toda su historia, tanto en cercanía como en conflictividad. La razón la encontramos en los distintos fenómenos políticos que vivió Chile en ese periodo, puesto que Palme coincidió temporalmente con tres gobiernos claramente diferenciados: la Democracia Cristiana, la Unidad Popular y el Régimen Militar. Si las relaciones sueco-chilenas tuvieron su mejor momento durante el mandato de Salvador Allende, el golpe de Estado significó todo lo contrario. El compromiso que tuvo el embajador de Suecia, Harald Edelstam, por quienes eran perseguidos en Chile le llevó a su expulsión, lo que se tradujo en un claro deterioro de las relaciones y el inicio de una nueva etapa marcada por el gran contingente de exiliados que comenzaron a llegar a Suecia. Este trabajo analiza los principales acontecimientos diplomáticos ocurridos entre Chile y Suecia así como las consecuencias que tuvieron durante el gobierno de Olof Palme.