Livskvalitet och fatigue vid Multipel Skleros : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten påverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick även att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som är ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgängliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa att de var av en god kvalitet. Sökord som användes var: “multiple sclerosis”, “quality of life”, “nursing” och “fatigue”. Av de artiklar som användes i resultatet var 10 kvantitativa, fyra kvalitativa i en användes båda ansatserna. Resultatet visade att personer med MS generellt sett har en sämre livskvalitet än den övriga befolkningen. Mycket av patienternas livskraft går åt till att bara klara av det dagliga livet. Många personer med MS upplever en stor frustration relaterad till att vilja men inte kunna. Ofta har den försämrade livskvaliteten sin orsak i det sociala livet. Fatigue har ofta en stor påverkan på livet för personer med MS. Det finns en mängd varierande icke farmakologiska behandlingsmetoder som med fördel kan användas för att öka livskvaliteten och minska följderna av fatigue. Exempel på dessa är kylväst, träning och yoga.

Pappans uppfattningar om det egna lilla barnets anknytning till honom. : En kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi. Deltagarna var pappor till barn som var mellan 3 och 14 månader. Resultat: Pappan såg barnets anknytning till honom som en relation, ett starkt villkorslöst band som innebar kärlek och trygghet. Han försökte underlätta barnets anknytning till honom. Det fanns delade meningar om stödet från barnhälsovården, pappan fick stöd från barnets mamma. Slutsats: För att stötta pappan på ett effektivt sätt i föräldraskapet kvävs en förståelse för pappors uppfattningar och erfarenheter av barnets anknytning, här har sjuksköterskan inom barnhälsovården en viktig uppgift att fylla. Författarna anser att det vore av betydelse att i vidare forskning studera hur personalen inom barnhälsovården arbetar för att främja barns anknytning till pappan.

Ways of knowing in ways of moving : A study of the meaning of capability to move

The overall aim of this thesis has been to investigate the meaning of the capability to move in order to identify and describe this capability from the perspective of the one who moves in relation to specific movements. It has been my ambition to develop ways to explicate, and thereby open up for discussion, what might form an educational goal in the context of movements and movement activities in the school subject of physical education and health (PEH). In this study I have used a practical epistemological perspective on capability to move, a perspective that challenges the traditional distinction between mental and physical skills as well as between theoretical and practical knowledge. Movement actions, or ways of moving, are seen as expressions of knowing. In order to explore an understanding of the knowing involved in specific ways of moving, observations of  actors’ ways of moving and their own experiences of moving were brought together. Informants from three different arenas took part: from PEH in upper secondary school, from athletics and from free-skiing. The results of the analyses suggest it is possible to describe practitioners’ developed knowing as a number of specific ways of knowing that are in turn related to specific ways of moving. Examples of such specific ways of moving may be discerning and modifying one’s own rotational velocity and navigating one’s (bodily) awareness. Additionally, exploring learners’ pre-knowing of a movement ‘as something’ may be fruitful when planning the teaching and learning of capability to move. I have suggested that these specific ways of knowing might be regarded as educational goals in PEH. In conducting this study, I have also had the ambition to contribute to the ongoing discussion of what ‘ability’ in the PEH context might mean. In considering specific ways of knowing in moving, the implicit and taken-for-granted meaning of ‘standards of excellence’ and ‘sports ability’can be discussed, and challenged.

Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa

The overall aim with this thesis is to describe and analyze women’s and men’s recovery processes. More specifically, the aim is to determine what women and men with experience of mental illness describe as contributing to the personal recovery process. The point of departure for the studies was 30 in-depth interviews conducted with 15 men and 15 women. The selection of interview subjects was limited to individuals who had been treated in 24-hour psychiatric care and diagnosed as having schizophrenia, psychosis, a personality disorder, or a bipolar disorder.   Four studies have been carried.  Study 1 was a baseline article that examined what people in recovery from mental illness outline as facilitating factors to their recovery. The results that emerged from that study indicated areas for further analysis to condense the understanding of the recovery process. In study 2 the similarities and the differences in recovery described by women and men were examined. In Study 3 women’s and men’s meaning-making with reference to severe mental illness facilitate the recovery process were studied. The forth study explored how peer-support contribute to women’s and men’s recovery from mental illness.   The results emphasize recovery from mental illness as a social process in which relationships play a key role in creating new identities beside the mental illness. For a majority of the participants meeting peers facilitated the recovery process. The participants described how peer support meant an end to isolation and became an arena for identification, connection, and being important to others. Throughout these recovery processes the impact of gender has been emphasized. The results from this thesis provide new insight into gender as an important factor in understanding the recovery processes. The results from the four studies emphasize the mental patient, the psychiatric interventions and the individual recovery strategies as being influenced by gender constructions.

Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun

Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap. Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.   Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.   Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.   Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.

Shared decision-making in mental health care : a user perspective on decisional needs in community-based services

BACKGROUND: Shared decision-making (SDM) is an emergent research topic in the field of mental health care and is considered to be a central component of a recovery-oriented system. Despite the evidence suggesting the benefits of this change in the power relationship between users and practitioners, the method has not been widely implemented in clinical practice. OBJECTIVE: The objective of this study was to investigate decisional and information needs among users with mental illness as a prerequisite for the development of a decision support tool aimed at supporting SDM in community-based mental health services in Sweden. METHODS: Three semi-structured focus group interviews were conducted with 22 adult users with mental illness. The transcribed interviews were analyzed using a directed content analysis. This method was used to develop an in-depth understanding of the decisional process as well as to validate and conceptually extend Elwyn et al.'s model of SDM. RESULTS: The model Elwyn et al. have created for SDM in somatic care fits well for mental health services, both in terms of process and content. However, the results also suggest an extension of the model because decisions related to mental illness are often complex and involve a number of life domains. Issues related to social context and individual recovery point to the need for a preparation phase focused on establishing cooperation and mutual understanding as well as a clear follow-up phase that allows for feedback and adjustments to the decision-making process. CONCLUSIONS AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The current study contributes to a deeper understanding of decisional and information needs among users of community-based mental health services that may reduce barriers to participation in decision-making. The results also shed light on attitudinal, relationship-based, and cognitive factors that are important to consider in adapting SDM in the mental health system.

Parenthood in transition : Somali-born parents' experiences of and needs for parenting support programmes

BACKGROUND: Pre- and post-migration trauma due to forced migration may impact negatively on parents' ability to care for their children. Little qualitative work has examined Somali-born refugees' experiences. The aim of this study is to explore Somali-born refugees' experiences and challenges of being parents in Sweden, and the support they need in their parenting. METHODS: A qualitative descriptive study was undertaken. Data were collected from four focus group discussions (FGDs) among 23 Somali-born mothers and fathers living in a county in central Sweden. Qualitative content analysis has been applied. RESULTS: A main category, Parenthood in Transition, emerged as a description of a process of parenthood in transition. Two generic categories were identified: Challenges, and Improved parenting. Challenges emerged from leaving the home country and being new and feeling alienated in the new country. In Improved parenting, an awareness of opportunities in the new country and ways to improve their parenting was described, which includes how to improve their communication and relationship with their children. The parents described a need for information on how to culturally adapt their parenting and obtain support from the authorities. CONCLUSIONS: Parents experienced a process of parenthood in transition. They were looking to the future and for ways to improve their parenting. Schools and social services can overcome barriers that prevent lack of knowledge about the new country's systems related to parenthood. Leaving the home country often means separation from the family and losing the social network. We suggest that staff in schools and social services offer parent training classes for these parents throughout their children's childhood, with benefits for the child and family.