Verksamhet och företagsparadigm : En fallstudie

Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen.Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960. Den första är Sandvikens arbetarkommun som får stå som representant för de maktorienterade rörelserna. Den andre är Sandvikens hälsofrämjande, som representerar de kulturorienterade motsvarigheterna. Verksamheten hos de bägge rörelserna analyseras efter sju frågeställningar, vars svar även korreleras med varandra. Resultaten av svaren jämförs avslutningsvis med den teoretiska modellen.Resultatet blev att Joachim Ratschkes modell, i detta fall, mycket väl stämde överrens med verkligheten. Arbetarkommunens verksamhet var närmast en avskrift av Martin Stolares presentation av den maktorienterade idealtypen, medan hälsofrämjandet i sin tur svarade på alla kriterier som krävdes för att kunna beskrivas som kulturorienterad organisation. Nyckelord: Förändringsstrategi, Ämnesövergripande studier, Sandvikens arbetarkommun och Sandvikens hälsofrämjande.

Att marknadsföra en stadskärna : En kvalitativ studie om hur Sandvikens stadskärna kan marknadsföras och ses som mötesplats

This study takes its basis in preliminary talks with stakeholders active in the development of the city center in Sandviken. Sandviken is a small town that like many other cities has experienced both economic and demographic stagnation. This is due to the great extent of external retail which affects the economics of city core negative. This study was developed through the complex of problems that show that Town Centre Managements has visions to increase the attractiveness of the city center, but lack a clear strategy of how the vision will be achieved. The study therefore aims to examine how a city center can be marketed and examine ways and beliefs that exist around the production of the city center as a meeting place. The importance of the city center to take a new role as a meeting place is demonstrated in this study's analysis where this approach proved to be a winning concept, in which important values can take place, to in turn help to satisfy the needs of today's urban centers. As a conclusion, and also presented in the discussion how marketing can go to and which actors are responsible and how a community can be created.

Hälsofrämjande friskvårdsarbete : En fallstudie om friskvårdsarbete inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning

Under senare år har frågan om ett hållbart arbetsliv blivit allt viktigare. Det innebär att goda arbetsförhållanden kommer att bidra till att människor orkar arbeta fram till pensionen. Friskvård har gått från att enbart vara en förmån till att bli en investering för att främja hälsa. Anställdas hälsa och arbetsmiljö är en del av personalfunktionens övergripande arbete för att behålla personal. Fysiskt krävande yrken som omsorgsarbete är ett stort arbetsmiljöproblem som kräver att organisationer försöker förhindra att arbetsrelaterad sjukdom inträffar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka förutsättningarna, ur ett medarbetarperspektiv, organisationer bör ta i beaktande för att skapa ett framgångsrikt arbete med hälsofrämjande friskvårdsaktiviteter inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning. Arbetet är begränsat till personal inom Ludvika kommun. Friskvård kan förebygga sjukdom, men det kan också öka individens välbefinnande och kan därmed utgöra en framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser. En kombination av metoder användes för datainsamling, i form av en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ fokusgruppintervju. Resultaten visade bland annat att majoriteten av de anställda är positiva till friskvård på arbetstid och att det är ett fördelaktigt sätt att öka deltagandet, även för dem som är mindre fysiskt aktiva. Tidsbrist och socialt stöd är skäl till varför fysisk aktivitet är lägre eller uteblir. Förutom att de anställda som har ett individuellt ansvar är det chefer, i samråd med organisationen, som har det övergripande ansvaret för att skapa goda förutsättningar för att främja hälsan.

Hälsofrämjande arbete på SSAB i Borlänge : Hälsofrämjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hälsa

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter.

Lojalitet eller kriminalitet? : Ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949.

Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karaktären på ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att stävja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som på något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke. Påföljderna för ransoneringsbrotten var i regel dagsböter, vilka oftast låg på två normala dagslöner, varvid det märktes att myndigheterna försökte stävja denna brottslighet. Endast fem personer dömdes till fängelse eller straffarbete under de undersökta åren. Karaktären på brottsligheten var att den främst verkade drivas av vinstintressen eller bekvämlighet.

Kost och hälsa i skolan : En studie av uppfattningar hos rektorer, statliga skolmyndigheter och kommunala kostchefer

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.

Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården : Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning

Detta avhandlingsarbete är utfört inom en rättspsykiatrisk vårdkontext och återspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Med utgångspunkt från ett holistiskt och salutogent hälsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.   Teoretiska ämnesdiscipliner såsom psykiatrisk omvårdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet. Avhandlingens övergripande syfte var att utifrån de salutogena aspekterna i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet undersöka vad som är relaterat till vändpunkter i samband med minskad risk för våld och vad som bidrar till återhämtning. Avhandlingen baseras på fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jämföra rättspsykiatriska patienter som sänkt sin bedömda risk för våld med 30 % eller mer enligt riskbedömningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedömda risken för våld minskade över tid. En demografisk analys genomfördes för att studera skillnader mellan de patienter som sänkt sin bedömda risk för våld och de som inte sänkt sin risk. Det framgick att rättspsykiatriska patienter som bedömts med hjälp av riskbedömningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedömda risken för våld, både på kort och på lång sikt. Den rättspsykiatriska vården fungerade bäst när det gällde att förbättra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan). Riskhanteringen (R-skalan) gällande eventuell utskrivning och framtida friförmåner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktäristika såsom ålder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk för våld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer benägna att sänka sin risk för våld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk för våld med 30 % eller mer utgjorde basen för delstudie II och III. I delstudie II intervjuades tretton rättspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive ökad risk för våld inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjälp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till ökad respektive minskad risk för våld var processrelaterad, där interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen präglades av välbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapskälla som präglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hänvisning till att flertalet patienter i delstudie II lämnade intressanta beskrivningar av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Sålunda intervjuades i delstudie III, tio rättspsykiatriska patienter om deras upplevelser av förändringsprocesser i samband med vändpunkter och återhämtning. Dataanalysen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Processen beskrevs utifrån tre faser där man i högriskfasen upplevde kaotiska och överväldigande känslor. Vändpunkten upplevdes som ett känsligt skede som präglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv väg i livet. Återhämtningsfasen präglades av ett accepterande och en mognad. Stöd och erkännande från omgivningen ansåg främja dessa processer. Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rättspsykiatriska patienters vändpunkter och återhämtning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Beskrivningar kring hur en vändpunkt kunde bevaras och främjas baserades på vikten av att vara uppmärksam, lyhörd och att inte skynda på processen. En vändpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva förändringar. Sammansättningen på personalen och patienterna ansågs påverka atmosfären på avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vändpunkter och återhämtning underlättades eller försvårades. Avhandlingen visar hur ett ständigt växelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vårdatmosfären upplevdes såsom hälsofrämjande eller ej. Vidare framgår att processer kring vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning präglades av känslor av sårbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett känsligt förlopp som behövde understödjas av förtroendefulla relationer med andra, samt möjligheter att få vistas i en trygg miljö. [1] Den vetenskapliga litteraturen använder sig av begrepp såsom client, consumer, service user eller forensic patient för att beteckna människor som är inskrivna inom den rättspsykiatriska vården. Inom det psykiatriska svenska fältet kan begreppen brukare, vårdtagare eller patient förekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vårdtagare omväxlande att användas för att beteckna de människor som är föremål för den rättspsykiatriska vården. De patienter som deltagit i avhandlingens två delstudier kommer omväxlande att benämnas såsom deltagare eller patienter, för att åstadkomma en varierande och läsvänlig text. [2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvårdnad inom en rättspsykiatrisk kontext. Det är främst sjuksköterskor och skötare som inkluderas i begreppet omvårdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjuksköterskor benämns såsom registered mental health nurses eller registered nurses. Övrig omvårdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. När begreppen personal, vårdare eller omvårdnadspersonal används i denna avhandling avses då den personalkategori som arbetar närmast patienten med omvårdnad och ingen åtskillnad kommer att göras mellan de båda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omväxlande kallats för personal eller vårdare.

Sjukvårdspersonals upplevelser av underlättande och försvårande faktorer vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR : Intervjustudie

Inledning: Studier påvisar att livsstilsrelaterade sjukdomar ständigt ökar och att fysisk inaktivitet bidrar till detta, likaså att FaR ej används i den utsträckning som det skulle behövas. Syfte: Att belysa för distriktssköterskor vilka underlättande och försvårande faktorer sjukvårdspersonal kan uppleva vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: En empirisk fenomenografisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio deltagare utfördes på tre vårdcentraler. Huvudresultat: Underlättande och försvårande faktorer framkom inom organisation samt i mötet mellan sjukvårdspersonal och patient, exempelvis stöd från cheferna, utbildning och motiverade patienter var underlättande faktorer. Försvårande faktorer var exempelvis tidsbrist, avsaknad av teamarbete samt negativ inställning till FaR. Konklusion: Chefernas engagemang samt patienternas inställning till fysisk aktivitet och FaR var områden som framkom vara av stor betydelse när sjukvårdspersonal skulle förskriva FaR. Att chefer gav sjukvårdspersonalen resurser för att möjliggöra arbetet med FaR, i form av tid, utbildning och teamarbete ansågs vara en grundläggande faktor. Hälsofrämjande synsätt och prioritering av FaR hos cheferna ger spridning och förankring hos sjukvårdspersonalen. Patienternas inställning till egenvård och fysisk aktivitet var en betydande faktor vid förskrivning av FaR. Där har distriktssköterskor en huvuduppgift i att motivera patienterna till livsstilsförändringar och egenvård samt informera om fysisk aktivitets inverkan på hälsan.

Bröstcancerpatienters psykosociala och existentiella behov samt betydelsen av komplementär och alternativ medicinEn systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister. Detta ansågs i stor utsträckning bero på en bristfällig kontinuitet. De komplementär- och alternativmedicinska behandlingarna visade sig vara mycket betydelsefulla då de i stor utsträckning tillgodosåg de psykosociala och existentiella behoven hos bröstcancerpatienterna. Behandlingarna minskade psykiska symtom som oro, ångest och depression avsevärt hos kvinnorna samt hjälpte dem att hantera och bearbeta känslor förknippade med cancerdiagnosen och nå ett accepterande av sin sjukdom. Kontinuiteten upplevdes dock ibland som bristfällig även inom den komplementär- och alternativmedicinska vården.

Vårdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv/aids samt hur omvårdnaden påverkasEn systematisk litteraturstudie.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvårdnaden av dessa patienter påverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet på de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt värde, vara skrivna på svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta ämne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna användes två olika granskningsmallar. Studien visade att vårdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids beträffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsåtgärder. Kunskap om hiv och aids spelade en avgörande roll i vårdandet av patienten och dennes anhöriga, samt för att kunna skydda sig själv i den nära vården med patienten. Attityder som var vanligt förekommande hos vårdpersonalen var rädsla, osäkerhet, ovillighet att vårda, samt avsaknad av empati i mötet med hiv/aids patienter. I vår studie framkom vidare att vård av aids sjuka patienter var en bidragande orsak till stress och utbrändhet hos vårdpersonal och påverkande därmed omvårdnadshandlingarna negativt.

Systemarkitektur för presentation av geografiskinformation- Utredning av Informationssystem och produkter

Banverket Trafik has a responsibility to make sure that the companies who traffic the Swedish railroad have the correct information about the status of the railroad. One of Banverket Trafiks information systems (Opera) presents the train’s actual position on a map and provides the user with physical information about the trains. Due to increasing demands on the information systems, Banverket Trafik needs to update the present system architecture in order to manage the increasing demands on map graphics and map functions. This paper analysis the information system Opera on the basis of theory and support of methods and discuss problems and demands for Opera. Further we investigate three GIS products to se if they meet the demands. Information about the products was gathered from both supplier and independent users to get a just picture of the products potentials. This paper comprises a suggestion of new system architecture that meet these needs. The suggested system architecture is capable of handling the map graphics and the map’s functions of more than one information system. Hopefully more than one information system will use the suggested system architecture as a map service.

Elektronisk rese- och upplevelseguide, konceptuell modell som nyttjar nationella databaser

Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg. Projektet, som drivs på uppdrag av Vision Vimmerby och Högskolan Dalarna, har som mål att ta fram en elektronisk rese- och upplevelseguide, avsedd för vuxna bilburna besökare i Astrid Lindgrens landskap. Den elektroniska guiden ska presenteras via en handdator som besökare kan hyra vid Turistbyrån i Vimmerby.Målet för uppsatsen, som utgör första fasen av dessa tre, är att redogöra för en konceptuell generell modell för en elektronisk rese- och upplevelseguide. Grundtanken är att modellen lätt ska kunna appliceras på vilket resmål som helst. Förutsättningar för det skapas genom att använda befintliga nationella databaser.Vi har strävat efter att den konceptuella modellen ska vara komponentbaserad så att andra datakällor kan väljas utan att konceptet faller. Vidare har vi analyserat om VITSA-projektets tekniska grundplattform, som innehåller funktionalitet som är anpassad för den här typen av tjänster, är lämplig att använda.I arbetet har vi använt oss av befintliga teorier om mobilitet, tjänster och systemarkitekturer. Parallellt med att de befintliga teorierna har använts, har en strukturell modell för IT-tjänster vidareutvecklats. Vår tanke är att den vidareutvecklade modellen ska inspirera till användning och eventuellt användas som stöd vid fortsatt forskning om IT-tjänster.

Mobila IT-tjänster och Intelligenta transportsystem (ITS) - framtidsperspektiv 2009 och konsekvenser för Vägverket

Uppdragsgivare till detta examensarbete var Vägverkets ITS-avdelning. Vägverket ska vara en möjliggörare för tjänster inom ITS-området, och detta arbete beskriver de mobila ITtjänster inom ITS som tros finnas år 2009. Det är också viktigt att se hur den nationella vägdatabasen, NVDB, möter de framtida kraven från de mobila IT-tjänsterna. Detta eftersom NVDB är en grunddatabas över det data Vägverket tillhandahåller och möjliggör utveckling av mobila IT-tjänster och det är därför viktigt att den innehåller korrekt och uppdaterad data.Under detta arbete har jag jobbat med två metoder, litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Litteraturstudier har jag använt för att sätta mig in i Vägverkets ITS-strategi, mål, pågående ITS-projekt i Sverige och Europa och framtidsvisionärers idéer om framtidens samhälle och ITS. Intervjuerna gjorde jag med personer som arbetar inom ITS eller IT, för att få deras synpunkter om möjliga framtida mobila IT-tjänster inom ITS.Resultatet pekar på att de framtida mobila IT-tjänsterna kommer vara positioneringstjänster av olika slag. Många anser idag att det är svårt att få information om grundläggande vägdata, som t.ex. köer, olyckor och vägbeskrivning. Utrustningen som kommer att användas tros av majoriteten av de intervjuade att vara mobiltelefonerna, men de kommer vara mer avancerade än de är idag. För att förbättra NVDB för att få igång tjänsteutvecklingen är det viktigt att alla kommunala och statliga vägar finns med, vilket det inte gör idag. Dokumentationen kring NVDB ansågs också komplicerad.

GIS-portal - Utredning och design av GIS-portal ochingående tjänst åt Vägverket

Denna rapport presenterar ett examensarbete på D-nivå där uppdragsgivaren har varit WM-data Consulting och kunden Vägverket Produktion.Vägverket har ett antal olika applikationer för geografisk information som ligger utspridda på företagets hemsida . För att samla alla applikationer på ett och samma ställe fick vi i uppdrag att göra en grundläggande utredning av en GIS-portal. Denna portal ska fungera som en enhetlig ingång där kartdata samkörs och visualiseras. Ytterligare en del i uppdraget var att utreda vad som borde förändras och förbättras i den redan existerande tjänsten Beläggning på vägarna. Denna tjänst kommer att fungera som en testapplikation för GIS-portalen.Målen med examensarbetet var att utreda vilka krav som finns på en GIS-portal och applikationen Beläggning på vägarna samt att beskriva de önskemål som finns på dessa. Ett designförslag och en funktionsbeskrivning arbetades fram för både tjänsten Beläggning på vägarna och för GIS-portalen. Utredningen kommer att ligga till grund för utveckling av en GIS-portal samt fortsatt utveckling och förbättringar av tjänsten Beläggning på vägarna.För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av ett antal teorier om IT-tjänster, systemarkitektur och användbarhet. Förutom dessa teorier har även de intervjuer som utförts spelat en stor roll för vårt arbete. Vi har lagt en bra grund för Vägverket att fortsätta arbetet med utveckling av en GIS-portal och tjänsten Beläggning på vägarna.