Personalens förväntningar inför sammanslagning av förlossnings-, BB- och neonatalavdelningen och att samtidigt införa samvård : Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer

Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ”Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert – förändringsarbetets balansgång” som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen. Kategorierna ”Att få en bra miljö för föräldrar och personal”, ”Att samarbeta med familjen i fokus”, ”Att förena två kliniker och kulturer” och ”Att genomgå en arbetsplatsförändring” beskrev de förväntningar och farhågor personalen uttryckte.Slutsatser: Resultatet visade på förväntningar av att vård- och arbetsmiljö skulle förbättras samt att samarbetet mellan klinikerna skulle bli mer effektivt. Det framkom att det var av betydelse att ha fungerande informationsflöden, uppleva delaktighet samt ha en tydlig ledning i en genomgripande organisationsförändring.

Amningsvänlig vård enligt UNICEF/WHOs riktlinjer : Nyförlösta mammors perspektiv : Utvärdering av en empirisk studie

Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansåg sig vårdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med några av UNICEF/WHOs riktlinjer (”Tio steg till lyckad amning”) för en amningsvänlig vård. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans ålder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vården. Studien ingår som en del i en större undersökning där datainsamlingen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer utifrån en enkät då barnet var omkring 9 månader. Resultatet visade att mammorna ansåg sig blivit vårdade i enlighet med riktlinjerna när det gällde steg 4 (att låta barnet suga på mammans bröst inom två timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillägg på medicinsk indikation), steg 7 (tillämpa samvård), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjälpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar). Mammans ålder var ej relaterat till någon av riktlinjerna, medan paritet var relaterat till steg 3 och utbildningsnivå till steg 7 och 9. Förstföderskor ansåg i högre grad än omföderskor att de fått amningsråd under förlossnings- och BB-tiden. Omföderskor ansåg i större omfattning än förstföderskor att de fått stöd och hjälp vid amningsstund under BB-tiden, dock ej under förlossningstiden. Mammor med lägre utbildningsnivå hade i högre grad varit åtskilda från sina nyfödda barn än de med högre utbildningsnivå. Däremot gav de högutbildade mammorna sina barn napp i högre utsträckning. De statistiskt säkerställda sambanden visade att mammans utbildningsnivå, samt om hon är förstföderska eller omföderska hade en viss betydelse för hur hon upplevde vården.

Nyblivan föräldrars upplevelser av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen : en systematisk litteraturstudie

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet. Behovet att vara nära sitt barn är starkt och finns hos båda föräldrarna och separation leder till många negativa känslor och ökad stress hos föräldrarna samt utgör ett hinder för den tidiga anknytningen till barnet. Skillnader i behovet att vara nära barnet i den tidiga nyföddhetsperioden kan ses mellan mammor och pappor och mellan föräldrar till prematura barn och fullgångna. Nära hudkontakt och samvård mellan föräldrar och barn har visat sig ha många positiva effekter. Slutsatser- separation mellan föräldrar och barn har många negativa konsekvenser, såväl fysiska, psykiska som sociala. Kontinuerlig närhet efter förlossningen mellan mamman och det nyfödda barnet är viktigt och närhet mellan pappan och det nyfödda barnet är att föredra vid de tillfällen mor och barn måste separeras. Neonatal samvård skapar förutsättningar för en god anknytning mellan föräldrar och barn och ger möjlighet att påbörja föräldraskapet under optimala förutsättningar.