Amning : Duration, problem och skäl till att sluta : En retrospektiv studie av mammors erfarenheter

Syftet med uppsatsen var att relatera amningstidens längd till amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin amning samt att kartlägga orsaker till delvis amning och upphörande av amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hämtades från redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i åldrarna 19-46 år varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart amning och den totala amningstidens längd varierade. De kvinnor som var positiva till amningen hade en längre amningsperiod än de kvinnor som var negativa till amningen. Anledningarna till att kvinnorna upphörde med den exklusiva amningen var främst medveten tillvänjning till annan kost än bröstmjölk. Det näst vanligaste skälet var enligt rekommendation från BVC att börja ge smakportioner, och det näst, näst vanligaste skälet var relaterat till barnet, nämligen hungrigt barn. Skälen till att avsluta amningen var jämnt fördelade mellan mor- och barn-relaterade orsaker. Bland barn-relaterade orsaker var barnets ointresse för bröstet det klart dominerande skälet till avslutad amning och bland mammorna en medveten avvänjning. Under BB-tiden var det varannan mamma som led av problem med amningen. Det vanligaste problemet var fel sugteknik hos barnet och det näst vanligaste problemet var såriga bröstvårtor. Under barnets första vecka efter hemgång var det såriga bröstvårtor som var det största problemet. Under BVC-tiden var det mjölkstockning som var det vanligast förekommande problemet tätt följt av såriga bröstvårtor. Majoriteten av mödrarna hade upplevt sin amning som positiv, en mysig och värdefull tid. Men många hade även negativa upplevelser såsom känsla av bundenhet och stress.

Amningsduration vid sectio och vaginalförlossning : Breastfeeding duration at cesarean section and vaginal delivery. Apopulationbased register study.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.

First-principle data-driven models for assessment of motor disorders in Parkinson’s disease

Parkinson’s disease (PD) is an increasing neurological disorder in an aging society. The motor and non-motor symptoms of PD advance with the disease progression and occur in varying frequency and duration. In order to affirm the full extent of a patient’s condition, repeated assessments are necessary to adjust medical prescription. In clinical studies, symptoms are assessed using the unified Parkinson’s disease rating scale (UPDRS). On one hand, the subjective rating using UPDRS relies on clinical expertise. On the other hand, it requires the physical presence of patients in clinics which implies high logistical costs. Another limitation of clinical assessment is that the observation in hospital may not accurately represent a patient’s situation at home. For such reasons, the practical frequency of tracking PD symptoms may under-represent the true time scale of PD fluctuations and may result in an overall inaccurate assessment. Current technologies for at-home PD treatment are based on data-driven approaches for which the interpretation and reproduction of results are problematic.  The overall objective of this thesis is to develop and evaluate unobtrusive computer methods for enabling remote monitoring of patients with PD. It investigates first-principle data-driven model based novel signal and image processing techniques for extraction of clinically useful information from audio recordings of speech (in texts read aloud) and video recordings of gait and finger-tapping motor examinations. The aim is to map between PD symptoms severities estimated using novel computer methods and the clinical ratings based on UPDRS part-III (motor examination). A web-based test battery system consisting of self-assessment of symptoms and motor function tests was previously constructed for a touch screen mobile device. A comprehensive speech framework has been developed for this device to analyze text-dependent running speech by: (1) extracting novel signal features that are able to represent PD deficits in each individual component of the speech system, (2) mapping between clinical ratings and feature estimates of speech symptom severity, and (3) classifying between UPDRS part-III severity levels using speech features and statistical machine learning tools. A novel speech processing method called cepstral separation difference showed stronger ability to classify between speech symptom severities as compared to existing features of PD speech. In the case of finger tapping, the recorded videos of rapid finger tapping examination were processed using a novel computer-vision (CV) algorithm that extracts symptom information from video-based tapping signals using motion analysis of the index-finger which incorporates a face detection module for signal calibration. This algorithm was able to discriminate between UPDRS part III severity levels of finger tapping with high classification rates. Further analysis was performed on novel CV based gait features constructed using a standard human model to discriminate between a healthy gait and a Parkinsonian gait. The findings of this study suggest that the symptom severity levels in PD can be discriminated with high accuracies by involving a combination of first-principle (features) and data-driven (classification) approaches. The processing of audio and video recordings on one hand allows remote monitoring of speech, gait and finger-tapping examinations by the clinical staff. On the other hand, the first-principles approach eases the understanding of symptom estimates for clinicians. We have demonstrated that the selected features of speech, gait and finger tapping were able to discriminate between symptom severity levels, as well as, between healthy controls and PD patients with high classification rates. The findings support suitability of these methods to be used as decision support tools in the context of PD assessment.