Kung slår dam : våldsforskningsmetodologi i ett våldsamt jämställt Sverige

King captures queen. Methodology in research on violence in violently equal Sweden Research and debate on violence against women in a Swedish context is here discussed from a perspective that focuses on the different understandings and epistemological claims behind existing positions. I crystallize a dominant perspective on violence, centred around fragmentation/deviance, and a challenging feminist understanding, centred around coherence/normality. I relate these understandings to a wider set of methodological choices and epistemological claims within research on violence against women, captured in what I call a discourse on partner violence (fragmentation) and a feminist discourse on men’s violence against women (coherence). The article also examines the reactions, in media and academic life, that a quantitative study on men’s violence against women in Sweden provoked, Captured queen, men’s violence against women in equal Sweden. A prevalence study (Lundgren et al 2001). By applying a coherent methodological approach, stemming from the feminist discourse on violence against women, the study seems to have placed itself outside what was comprehensible for many voices in the debate (from media and the academic field). I discuss the hostile reactions the study aroused, in relation to its methodology and the above presented conflicting understandings that occupy the research field “violence against women”.

Att bygga en folkhemsstad : En studie av förnyelse- och moderniseringsarbetet i Oxelösund under perioden 1956 till 1973 ur ett folkhemsideologiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund. Resultatet visar att utvecklingen och moderniseringen av Oxelösund i många fall utgick från folkhemsideologins aspekter. Planeringen för det nya samhället genomfördes inte bara som ett lokalt projekt utan även regionala instanser samt instanser på riksnivån var inblandade i arbetet. Stor tilltro fästes också vid experter. Även när det gällde genomförandet av själva arbetet slår folkhemstanken igenom på många sätt. ABC-tanken, där man skilde mellan arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner är genomgående. Analysen av bostadsaspekterna visar att utformningen av dessa var starkt klassrelaterade. Stor ansträngning lades från planerarnas sida på att utforma sociala mötesplatser exempelvis idrottsplatser, lekparker och andra fritidsrelaterade funktioner