1 resultado para S. X. y P.

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Syfte Syftet med under¶kningen är att genom en experimentell studie jämföra tvÃ¥ stavspetsars, med olika vikt, inverkan ¥ stavspetsens rörelsemönster under rullskidÃ¥kning i olika Ã¥khastigheter ¥ rullband vid dubbelstakning. Metod Tio elitaktiva manliga längdskidÃ¥kare deltog i studien där de under rullskidÃ¥kning ¥ band filmades med ett rörelseanalyssystem som samlade in data rörande stavspetsens rörelsemönster i x-, y- och z-led. TvÃ¥ olika stavspetsar med olika vikt jämfördes under dubbelstakning vid tvÃ¥ olika arbetsintensiteter. Resultat DÃ¥ lätt stavspets används befinner sig punkten där stavspetsen är längst fram i rörelsecykeln bÃ¥de högre upp i förhÃ¥llande till mattan och längre fram i förhÃ¥llande till stavi¤ttningen än dÃ¥ tung stavspets används. Detta oberoende av arbetsintensitet. AvstÃ¥ndet i x-led mellan stavspetsens i¤ttning och skidans bindning är kortare när lätt stavspets används oavsett arbetsintensitet. DÃ¥ lätt stavspets används befinner sig punkten där stavspetsen är längst bak i rörelsecykeln bÃ¥de högre upp i förhÃ¥llande till mattan och längre bak i förhÃ¥llande till stavsläppet än dÃ¥ tung stavspets används. Detta oberoende av arbetsintensitet. Punkten dÃ¥ stavspesten befinner sig högst upp i rörelsecykeln är högre upp för lätt stavspets än för tung. Även detta oberoende av arbetsintensitet. DÃ¥ det gäller stavspetsens kontakttid med mattan visas ingen skillnad mellan lätt och tung stavspets oavsett arbetsintensitet. Slutsatser Tydliga skillnader mellan hur de tvÃ¥ stavspetsarnas rörelsemönster ser ut vid rullskidÃ¥kning i olika arbetsinsatser hittades. I tävlingssammanhang används ¥ lätt utrustning som möjligt inom elitlängdskidÃ¥kning. Den lätta stavspetsen i under¶kningen överensstämmer mer med vikten hos den utrustning som används vid dessa aktiviteter än den tunga. Rörelsemönstret hos den lätta stavspetsen kan därmed även tänkas spegla rörelsemönstret vid skidÃ¥kning ¥ snö bäst. När rörelseanalyser utförs borde detta tas i beaktning om mÃ¥let är att efterlikna tävlingssituationen ¥ mycket som möjligt.