Utvärdering av nytt ekipage för vidaretransport av bränsleflis

SammanfattningH46;gskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomf46;rt studier på ett nytt fordon f46;r transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa, innebär det att flissk46;rdaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i f46;rväg utlagd duk f46;r att f46;rhindra att f46;roreningar (grus, sten etc.) f46;ljer med vid lastningen av fordonet. Pro-jektet har finansierats av Statens Energimyndighet (STEM) samt genom naturabidrag från del-tagande f46;retag.Studier har även genomf46;rts på lastväxlarfordon med container f46;r att jämf46;relser skall kunna g46;ras mellan de båda fordonstyperna. Studierna pekar på att det nya transportfordonet sanno-likt är ett bättre alternativ på stora objekt med långa transportavstånd och på objekt med otill-räcklig uppställningsplats f46;r containrar. Mycket talar också f46;r att det nya fordonet kan an-vändas på mycket små objekt under f46;rutsättning att de ligger efter samma vägsträckning och under f46;rutsättning att flissk46;rdarens initialkostnad kan hållas på en rimlig nivå.Tidsstudier har också genomf46;rts på flissk46;rdarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd f46;r att fordonet inte skall 46;verskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomf46;r flissk46;rdaren vissa åtgärder f46;r att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). Dessa fordonsspecifika åtgärder tog i genom-snitt 0,09 min/m3s (f46;rdelade på 17% vägning, 41% tippning och 42% utjämning/packning).I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet beh46;ver flissk46;rdaren inte väga flisen eftersom bilen är f46;rsedd med kranvåg. Däremot tillkommer andra arbetsuppgifter f46;r flis-sk46;rdaren, t.ex. preparering av avläggsutrymmet (sn46;packning, sten- och buskr46;jning), och/ eller hantering och utläggning av dukar. Dessa arbetsmoment tog i genomsnitt 0,10 min/m3s när dukar användes (f46;rdelade på 8% sten-/buskrensning, 50% hantering av dukar och 41% tippning) och 0,05 min/m3s när flisen tippades direkt på marken (f46;rdelade på 17% sten-/buskrensning och 83% tippning av flis i container). De fordonsspecifika arbetsuppgifterna som genomf46;rs av flissk46;rdaren tar m.a.o. ungefär lika lång tid när vidaretransporten genom-f46;rs med lastväxlarfordon som med det nya fordonet när dukar används. Om flisen tippas på packad sn46; (inga dukar används) halveras den fordonsspecifika arbetstiden. I f46;rhållande till flissk46;rdarens totala arbetstid f46;r flisning och transport utg46;r dock de fordonsspecifika arbets-uppgifterna en mindre andel, eller ca 15% av totala arbetstiden vid ett terrängtransportavstånd på ca 100 m när vidaretransporten sker med lastväxlarfordon eller det nya fordonet och dukar används, samt 8% när transporten sker med det nya fordonet och inga dukar används.Arbetstiden f46;r vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medel-transporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av lastvolymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippm46;jligheter endast finns på dragfordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippm46;jligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medf46;ras till uppställ-ningsplatsen f46;r containrarna (p.g.a. alltf46;r smal och kurvig väg eller utrymmesbrist f46;r vänd-ning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid ”skotning” av containrar till släpet.Medelhastigheten vid transport på landsväg var densamma f46;r de båda fordonstyperna (drygt 66 km/tim). Medelhastigheten var även densamma på skogsbilväg med god standard (ca 40 km/tim) och normal standard (ca 25 km/tim). Däremot pekar studien på att medelhastigheten på sämre skogsbilvägar är något lägre f46;r det nya fordonet (knappt 20 km/tim) jämf46;rt med lastväxlarfordonen (ca 20 km/tim). Medelhastigheten vid ”skotning” av containrar varierade mellan ca 5 km/tim och ca 25 km/tim beroende på transportavstånd och vägstandard.Arbetstiden f46;r avställning av containrar på avverkningsobjektet (exkl. transport) låg i genom-snitt på ca 4 minuter f46;r lastväxlarfordon med 2 containrar (en container på bilen och en på släpet). F46;r lastväxlarfordon med tre containrar (en container på bilen och två på släpet) tog avställningen i genomsnitt drygt 13 minuter. Vid hämtning av flis på avverkningsobjektet tog lastningen f46;r fordon med två containrar drygt 12 minuter och f46;r fordon med tre containrar knappt 23 minuter. Lossning av flis vid värmeverk (inkl. vägning av fordon etc.) tog i genom-snitt ca 18 minuter f46;r fordon med två containrar (tipp på bil och släp) och ca 35 minuter f46;r fordon med tre containrar (endast tipp på bil).Lastning av flis på det nya transportfordonet tog i genomsnitt knappt 44 minuter när dukar användes och drygt 35 minuter när inga dukar användes. Tiden f46;r lossning av flis på värme-verk/terminal varierade mellan ca 13 och 23 minuter med ett medelvärde på ca 17 minuter.Med underlag av genomf46;rda tidsstudier har arbetstiden f46;r transport (inkl. flissk46;rdarens for-donsspecifika arbetsuppgifter) beräknats f46;r tio avverkningsobjekt belägna i trakten av Mock-fjärd (total volym ca 4 000 m3s). Transportavståndet till mottagande värmeverk var mellan ca 30 och 60 km (enkel väg). Vid transport med lastväxlarfordon (2 + 3 containrar) har arbets-tiden beräknats till ca 122 G0-tim. Vid transport med det nya fordonet beräknas arbetstiden till ca 137 G0-tim när dukar används och ca 124 G0-tim när inga dukar används. Den totala transportsträckan har beräknats till ca 4 640 km när lastväxlarfordon används och ca 4 100 km när det nya fordonet används. I jämf46;relse med lastväxlarfordon visar studierna att det nya fordonet bl.a. har f46;ljande f46;rdelar: •Transporterna kan ske mer planerat och i en lugnare takt (stressmomentet f46;rsvinner).•Beroendef46;rhållandet mellan fordonsf46;rare och flissk46;rdarens f46;rare f46;rsvinner (vid transport med lastväxlarfordon krävs ständiga kontakter mellan f46;rarna).•Risken f46;r st46;rningar i transportfl46;det minskar (fordonet kan lätt dirigeras om till andra objekt i händelse av maskinhaveri på flissk46;rdaren, tjälrestriktioner etc.).•Milj46;vinsterna blir st46;rre jämf46;rt med lastväxlarfordon som måste ställa ut tomma containrar innan flisningen kan påb46;rjas (mindre avgasutsläpp, väg- och broslitage).•Eftersom fordonet är utrustat med egen lastningsutrustning finns inget behov av last-maskiner på terminaler.•M46;jligheter finns att lagra flisen kortare eller längre tid på avläggsplatsen (vid ett sy-stem baserat på lastväxlarfordon måste all lagring i skog ske i form av os46;nderdelat bränsle, alternativt s46;nderdelas bränslet och transporteras till terminal f46;r lagring).Till nackdelarna med det nya transportfordonet h46;r bl.a. risken f46;r att f46;roreningar f46;ljer med vid lastningen samt att framkomligheten på smala och krokiga skogsvägar är sämre jämf46;rt med lastväxlarfordonet som kan ställa av släpet och ”skota” fram containrarna.

Spiral drawing during self-rated dyskinesia is more impaired than during self-rated off

Background: A mobile device test battery, consisting of a patient diary collection section with disease-related questions and a fine motor test section (including spiral drawing tasks), was used by 65 patients with advanced Parkinson's disease (PD)(treated with intraduodenal levodopa/carbidopa gel infusion, Duodopa®, or candidates for this treatment) on 10439 test occasions in their home environments. On each occasion, patients traced three pre-drawn Archimedes spirals using an ergonomic stylus and self-assessed their motor function on a global Treatment Response Scale (TRS) ranging from -3 = very 'off' to 0 = 'on' to +3 = very dyskinetic. The spirals were processed by a computer-based method that generates a "spiral score" representing the PD-related drawing impairment. The scale for the score was based on a modified Bain & Findley rating scale in the range from 0 = no impairment to 5 = moderate impairment to 10 = extremely severe impairment. Objective: To analyze the test battery data for the purpose to find differences in spiral drawing performance of PD patients in relation to their self-assessments of motor function. Methods: Three motor states were used in the analysis; OFF state (including moderate and very 'off'), ON state ('on') and a dyskinetic (DYS) state (moderate and very dyskinetic). In order to avoid the problem of multiple test occasions per patient, 200 random samples of single test occasions per patient were drawn. One-way analysis of variance, ANOVA, test followed by Tukey multiple comparisons test was used to test if mean values of spiral test parameters, i.e. the spiral score and drawing completion times (in seconds), were different among the three motor states. Statistical significance was set at p<0.05. To investigate changes in the spiral score over the time-of-day test sessions for the three motor states, plots of statistical summaries were inspected. Results: The mean spiral score differed significantly across the three self-assessed motor states (p<0.001, ANOVA test). Tukey post-hoc comparisons indicate that the mean spiral score (mean ± SD; [95% CI for mean]) in DYS state (5.2 ± 1.8; [5.12, 5.28]) was higher than the mean spiral score in OFF (4.3 ± 1.7; [4.22, 4.37]) and ON (4.2 ± 1.7; [4.17, 4.29]) states. The mean spiral score was also significantly different among individual TRS values of slightly 'off' (4.02 ± 1.63), 'on' (4.07 ± 1.65) and slightly dyskinetic (4.6 ± 1.71), (p<0.001). There were no differences in drawing completion times among the three motor states (p=0.509). In the OFF and ON states, patients drew slightly more impaired spirals in the afternoon whereas in the DYS state the spiral drawing performance was more impaired in the morning. Conclusion: It was found that when patients considered themselves as being dyskinetic spiral drawing was more impaired (nearly one unit change in a 0-10 scale) compared to when they considered themselves as being 'off' and 'on'. The spiral drawing at patients that self-assessed their motor state as dyskinetic was slightly more impaired in the morning hours, between 8 and 12 o'clock, a situation possibly caused by the morning dose effect.