How does the use of different road networks effect the optimal location of facilities in rural areas?

The p-median problem is often used to locate P service facilities in a geographically distributed population. Important for the performance of such a model is the distance measure. Distance measure can vary if the accuracy of the road network varies. The rst aim in this study is to analyze how the optimal location solutions vary, using the p-median model, when the road network is alternated. It is hard to nd an exact optimal solution for p-median problems. Therefore, in this study two heuristic solutions are applied, simulating annealing and a classic heuristic. The secondary aim is to compare the optimal location solutions using dierent algorithms for large p-median problem. The investigation is conducted by the means of a case study in a rural region with an asymmetrically distributed population, Dalecarlia. The study shows that the use of more accurate road networks gives better solutions for optimal location, regardless what algorithm that is used and regardless how many service facilities that is optimized for. It is also shown that the simulated annealing algorithm not just is much faster than the classic heuristic used here, but also in most cases gives better location solutions.

Does speed matter? : the impact of the EU membership incentive on rule adoption in minority language rights protection

Denna avhandling tar sin utgångspunkt i ett ifrågasättande av effektiviteten i EU:s konditionalitetspolitik avseende minoritetsrättigheter. Baserat på den rationalistiska teoretiska modellen, External Incentives Model of Governance, syftar denna hypotesprövande avhandling till att förklara om tidsavståndet på det potentiella EU medlemskapet påverkar lagstiftningsnivån avseende minoritetsspråksrättigheter. Mätningen av nivån på lagstiftningen avseende minoritetsspråksrättigheter begränsas till att omfatta icke-diskriminering, användning av minoritetsspråk i officiella sammanhang samt minoriteters språkliga rättigheter i utbildningen. Metodologiskt används ett jämförande angreppssätt både avseende tidsramen för studien, som sträcker sig mellan 2003 och 2010, men även avseende urvalet av stater. På basis av det \"mest lika systemet\" kategoriseras staterna i tre grupper efter deras olika tidsavstånd från det potentiella EU medlemskapet. Hypotesen som prövas är följande: ju kortare tidsavstånd till det potentiella EU medlemskapet desto större sannolikhet att staternas lagstiftningsnivå inom de tre områden som studeras har utvecklats till en hög nivå. Studien visar att hypotesen endast bekräftas delvis. Resultaten avseende icke-diskriminering visar att sambandet mellan tidsavståndet och nivån på lagstiftningen har ökat markant under den undersökta tidsperioden. Detta samband har endast stärkts mellan kategorin av stater som ligger tidsmässigt längst bort ett potentiellt EU medlemskap och de två kategorier som ligger närmare respektive närmast ett potentiellt EU medlemskap. Resultaten avseende användning av minoritetsspråk i officiella sammanhang och minoriteters språkliga rättigheter i utbildningen visar inget respektive nästan inget samband mellan tidsavståndet och utvecklingen på lagstiftningen mellan 2003 och 2010.