Nationella minoriteter i historieundervisningen : bilder av romer i Utbildningsradions program under perioden 1975-2013

In 2000 when Sweden signed the Framework Convention for the Protection of National Minorities the Roma minority became one of the acknowledged national minorities in the country. It meant that the rights of the Roma mi-nority would be safeguarded and the knowledge of its history and culture would be spread. In that context, the Swedish school, with its founded as-signment of democracy, was given an important role. The education was to communicate the multicultural values of the society and to make visible the history and culture of the Roma minority. The school books used in teaching today do not meet these demands. The view of the Roma minority given in school books is often inadequate and simplified. The present study will therefore examine a different type of edu-cational material used in schools and teaching, The Swedish Educational Broadcasting Company‟s programs of history and social studies regarding the Roma minority. Starting in postcolonial theory as well as critical dis-course analysis the study examines how the picture of the Roma cultural and ethnic identity in the Swedish Educational Broadcasting Company‟s material has been displayed and possibly changed during the period of 1975 to 2013. The results show a picture of Roma which, both in form and content, con-sists of some clearly demarcated discursive categories. The obvious continui-ty of the categories gives a picture of static and invariable Roma identity. At the same time this unambiguous picture is broken both by giving the existing discourses new meaning and also adding new discourses. The complexity and nuances become more prominent and the Roma identity is integrated in common Swedish history telling. The changes in the view of Roma, given by the Swedish Educational Broadcasting Company, can mainly be explained by the change of the Swedish immigration and minority policy and, as a conse-quence of this, the change of the school‟s mission regarding knowledge communication of Sweden as a multicultural country.

Kylning av valsar vid spårvalsning

Inom Ruukki Fundia Special Bar finns tre liknande förpar, ett i Smedjebacken och två i Boxholm varav ett i finverket och det andra i mediumverket. Valsarna levereras av Åkers Sweden AB och är av samma kvalité, (gjutna H-SG-P-Mo-48 värmebehandlat-segjärn-perlitisk struktur-molybdenlegerat och med hårdhet 48 Shore) det som skiljer är radien. I mediumverket utsätts valsarna för ett hårt slitage både genom sprickbildning och ojämn yta medan de två andra förparen inte slits lika hårt. Idag används en vals i cirka sex månader, under den tiden sker en omsvarvning. På grund den rikliga sprickbildningen kan bara en omsvarvning ske på grund av att de djupa sprickorna gör att 12-16mm på diametern svarvas bort vid varje tillfälle. En andra omsvarvning gör att valsens radie blir för liten. Företaget vill minimera sprickbildningen för att kunna svarva om valsarna ytterligare en gång och på det sättet förbättra valsekonomin. Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheter till varför denna sprickbildning och ytojämnhet uppstår. Sprickbildning är en följd av bland annat termiska ojämnheter på valsytan som orsakas växlande uppvärmning från hetan och kylning från kylmedlet. En annan orsak till sprickbildning kan vara överbelastning av valsarna. Temperaturer på valsar, ämne och vatten kommer att undersökas för att få en förståelse för vart problemet kan ligga. Det har gjorts beräkningar på valskrafter och moment för undersökningar i fråga om överbelastning. Programmet Steeltemp har används för att studera temperatur- förändringar i valsen under valsning. Även jämförelser mellan förparen i Smedjebacken och finverket i Boxholm har studerats.

Historia i elevernas värld : En enkätstudie om ungdomars upplevelse av och förhållningssätt till historia

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans år 9 upplever och förhåller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte är att historia ska bli ett kärnämne på gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning där sammanlagt 81 elever fördelade på fyra skolklasser i två geografiska områden i Dalarna besvarat en rad frågor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrån elevernas bostadsort, ett annat utifrån kön och ett tredje - det som främst fokuseras i uppsatsen - utifrån elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgångspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhåller sig något mer positiv till historia än vad pojkarna gör. Programvalsperspektivet visar att för elever som valt ett program där historia idag är obligatoriskt har historia ett mer postitivare betydelsevärde, samt uppvisar de en större öppenhet och intresse för historia än de elever som har för avsikt att söka till ett program där historia idag saknas. Konsekvenserna av resultaten som framkommit diskuteras inför en framtida undervisningssituation.

Veteranbilar som fascination : Historiebrukets yttringar i praktiken

I denna uppsats har jag undersökt vad unga människors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring historia. Mitt material består av intervjuer gjorda med människor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrån Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger på några hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgås med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa människor en chans att bli någon, vara någon samt få vara någon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nämnare. Rörande dessa människors medvetenhet kring historia har jag antagit att många är medvetna men att det även finns de som inte är det. Utifrån dessa antaganden har jag undersökt mitt material.Min undersökning visade på att mina antaganden stämde och att bilen betyder mycket för individen i hans/hennes sökande efter det förflutna. Den spelar även en stor roll för det so-ciala och gemensamma. Genom bilen får man en chans att bli någon samt att vara någon och den ger även individen en möjlighet att prova på att vara någon annan, till exempel genom utklädning i tidsenlig klädsel. Man umgås med det förflutna på olika sätt, allt efter sitt eget tycke och smak.

Historien i konsten : Eller konsten att göra undervisningsmaterial utifrån en integrering av historia och bild

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda. Vidare återfanns förenade element så som en beto-ning på kulturarvet samt kritiskt tänkande. Elevernas generella åsikt var att de tyckte att denna form av undervisning var intressant och bra samt att de uttryckte att de lärde sig mycket.

Förekomst av peri-implantit 3 år efter Implantatinstallationen vid Centrum Oral Rehabilitering Parodontologi : En retrospektiv, beskrivande och jämförande journalstrudie

Implantatförankrad protetik har blivit ett vanligt behandlingsalternativ vid tandförlust.Tänder som förlorats på grund av karies, aplasi, trauma (olycksfall) eller parodontit (tandlossning) kan idag på många patienter ersättas med hjälp av implantat det vill säga en konstgjord tandrot av titan. Ett eller flera implantat opereras/installeras in i käkbenet och förses därefter med en krona, en bro eller en protes.Vävnaden runt implantatet kan drabbas av infektion på liknande sätt som vävnaden runt naturliga tänder och kallas då periimplantit. Detta är en reversibel inflammatorisk process i mjukvävnaden runt ett implantat med förlust av benvävnad.Syftet med studien var att beskriva förekomst av periimplantit hos patienter som erhållit implantat åren 2000-2001 vid Centrum Oral Rehabilitering, Parodontologi, samt förekomst av eventuella skillnader i periimplantit med avseende på rökvanor, kön och tidigare parodontal diagnos.Studien var en retrospektiv, beskrivande jämförande journalstudie.Totalt granskades 100 journaler, 80 journaler exkluderades då inte röntgenbilder togs tre år efter fixtur/implantat installation. Resultatet visade att 13 var kvinnor (65 %), 8 rökare (40 %) och 11 (55 %) personer hade remitterats för tidigare förekomst av parodontit.63 implantat installerades på 20 patienter. Periimplantit uppstod vid 8 implantat (13 %). Dessa implantat fanns hos 8 olika patienter, 5 var kvinnor, 5 rökare och 5 hade remitterats för parodontal diagnos. Något statistiskt samband kunde inte påvisas mellan förekomst av periimplantit och kön, rökvanor eller tidigare parodontal diagnos.Konklusionen: Förekomst av periimplantit under åren 2000-2001 var 13 %, vilket stämmer med tidigare studier.

Kvinnor och Mäns upplevelser av vardagslivet och sjuksköterskans roll efter en hjärtinfarkt.

Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv. Dessa huvudrubriker är ”Hälsoproblem”, ”Livsstilsförändringar”, ”Emotionella reaktioner”, ”Arbets och socialt nätverk” och ”Hur upplevs sjuksköterskans roll i omvårdnaden”. Under dessa huvudrubriker har uppsatsförfattarna beskrivit vilket resultat vi funnit i artiklarna om patienters olika upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Diskussion: Resultatet liknar det som redan finns beskrivet i läroböckerna att män och kvinnor reagerar och upplever smärta på olika sätt. Vilket leder till att upplevelserna i vardagen också kommer att skilja sig åt mellan män och kvinnor. Att båda könen upplever smärta och obehag på olika sätt kan ha att göra med ideal, normer, livsvillkor och förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt i samhället. Slutsats: Individen bakom sjukdomen får aldrig förbises vilket skulle kunna ge negativa konsekvenser i omvårdnaden. Det föreligger dessutom en informationsbrist. Denna bör utredas för att höja kvalitén rörande patientinformationen. Anhöriga bör dessutom involveras i vården mer.

Hur väljer lärare vilken skönlitteratur eleverna skall läsa? : En studie av åtta gymnasielärares urvalsprinciper

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk. En annan slutsats är att elevinflytande i olika mån och på skiftande sätt är avgörande för den litteratur som slutligen väljs. En fråga vi ställt oss i slutdiskussionen är om elevernas fria val av skönlitteratur får så stort utrymme att det kan inverka på andra moment i svenskämnet.

Systemutveckling med ett eTjänsteperspektiv : en eTjänstemetod för utveckling av kundfokuserade eTjänster

Göran Hultgren är författaren till eTjänster som social interaktion via användning av IT-system (2007), vilken är en praktisk teori som syftar till att vara till hjälp vid analyser av eTjänster. Eftersom Hultgrens avhandling går ut på att analysera befintliga eTjänster saknas det riktlinjer för hur teorin kan tillämpas praktiskt under utvecklingen av nya eTjänster. Syftet med dennauppsats är att ta fram en systemutvecklingsmetod utifrån den praktiska eTjänsteteorin.eTjänstemetoden som vi tagit fram är baserad på en litteraturstudie av Hultgrens avhandling.Metoden består av ett antal steg som man kan följa vid utvecklingen av en eTjänsten. Den skall inte ses som en fullständig systemutvecklingsmetod utan skall fungera snarare som enkompletteringsmetod som syftar till att ett eTjänsteperspektiv behålls under hela utvecklingen.Vi hade som uppdrag av SkiBar System AB att utveckla ett community där vi kunde testa våreTjänstemetod under utvecklingen. Metoden visade sig vara ett bra sätt att behålla ett eTjänsteperspektiv,det vill säga att alla communitys tjänster syftade till att höja värdet för kunden.

Le poète errant à Port-au-Prince : Une lecture de _Parias_ de Magloire Saint-Aude

Cet article offre une analyse de la figure du flâneur dans Parias: documentaire de l’écrivain haïtien Magloire-Saint-Aude (1912-1971). Étudiant la façon dont il se réapproprie de ce trope surréaliste dans un cadre port-au-princien, le but est de montrer que l’auteur essaie de repenser le sujet haïtien. L’article démontre que Magloire-Saint-Aude se sert d’un chronotope urbain double, d’abord les rues pauvres où les personnages déambulent sans but fixe et ensuite les salons bourgeois où naît le désir. Son flâneur haïtien subit un processus complexe de subjectivation qui s’articule dans la tension de ces deux chronotopes urbains. Même si le héros saint-audien essaye de se libérer par le biais de l’amour pour une Française il est à jamais attaché à l’espace exigu de Port-au-Prince. Cela vient rompre avec une tradition d’affirmation héroïque du sujet (masculin) haïtien. ”Exilé de l’intérieur,” Malgoire-Saint-Aude explore un sujet insaisissable qui garde ouverte sa part à l’altérité.

Litteratur i gränszonen : Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv

Antologin Litteratur i gränszonen analyserar texter som uppstått i sammanhang där olika språk mer eller mindre frivilligt samexisterar och ställer frågan om vad som händer när verk vandrar från ett språk till ett annat, från en kontext till en annan. Boken stammar ur ett antal workshopar kring översättning och reception av utomeuropeiska litteraturer i Norden och samlar forskningsrapporter från tio forskare från olika ämnen som kritiskt diskuterar olika aspekter av transnationalism i litteraturen. Uppsatserna bidrar inte bara till att belysa hur vi genom litteraturen bemöter det främmande utan har också som syfte att synliggöra och problematisera Nordens plats på det världslitterära fältet.

What aspects of rehabilitation provision contribute to self-reported met needs for rehabilitation one year after stroke - amount, place, operator or timing?

BACKGROUND AND OBJECTIVE: To a large extent, people who have suffered a stroke report unmet needs for rehabilitation. The purpose of this study was to explore aspects of rehabilitation provision that potentially contribute to self-reported met needs for rehabilitation 12 months after stroke with consideration also to severity of stroke. METHODS: The participants (n = 173) received care at the stroke units at the Karolinska University Hospital, Sweden. Using a questionnaire, the dependent variable, self-reported met needs for rehabilitation, was collected at 12 months after stroke. The independent variables were four aspects of rehabilitation provision based on data retrieved from registers and structured according to four aspects: amount of rehabilitation, service level (day care rehabilitation, primary care rehabilitation and home-based rehabilitation), operator level (physiotherapist, occupational therapist, speech therapist) and time after stroke onset. Multivariate logistic regression analyses regarding the aspects of rehabilitation were performed for the participants who were divided into three groups based on stroke severity at onset. RESULTS: Participants with moderate/severe stroke who had seen a physiotherapist at least once during each of the 1st, 2nd and 3rd-4th quarters of the first year (OR 8.36, CI 1.40-49.88 P = 0.020) were more likely to report met rehabilitation needs. CONCLUSION: For people with moderate/severe stroke, continuity in rehabilitation (preferably physiotherapy) during the first year after stroke seems to be associated with self-reported met needs for rehabilitation.