Renar och vindkraft II : Vindkraft i drift och effekter på renar och renskötsel

Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om påverkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framförallt hur vindkraftparker i driftsfas påverkar renarna och renskötseln i tre olika områden. I Malå sameby har vi studerat kalvningsområdet kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesområdet kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt Lögdeålandets betesområde med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt från Norge. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det viktigt att studera renarnas betes- och förflyttningsmönster långsiktigt och över hela deras betesområde och inte bara inom det lokala området nära parken. Det är också viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar från år till år och mellan olika årstider beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Vi vill också understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen från renskötarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder för att besvara de frågor som är viktiga för att kunna bedriva en hållbar renskötsel. Vi har undersökt renarnas användning av områdena genom att utföra spillningsinventeringar under åren 2009-2015 (endast i Malå sameby), och genom att följa renar utrustade med GPS-halsband under åren 2005-2015. Datat är insamlat före och under byggfas och under driftsfas (för Gabrielsberget finns GPS-data endast för driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller för val av betesområde för varje område där vi har beräknat hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdet före, under och efter byggnation, och på Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskötselsituationer. Genom intervjuer, möten och samtal, samt information från Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskötarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskötseln, påverkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive område. Våra resultat visar att renarna både på kalvnings- och på vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i områden där de kan se och/eller höra vindkraftsverken och föredrar att vistas i områden där vindkraftverken är skymda. I kalvningsområdet i Malå ökade användningen av skymda områden med 60 % under driftsfas. I vinterbetesområdet på Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt för att stanna i parkområdet under driftsfas, ökade användningen av skymda områden med 13 % jämfört med när de inte var utfodrade och fick ströva mer fritt. Resultaten visar också att renarna minskar sin användning av området nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i Malå minskar renarna sin användning av områden inom 5 km från parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. Våra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie på 4 km från vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämförelse med perioden före byggfas. Exakta avstånd som renarna påverkas beror på förutsättningarna i respektive område, exempelvis hur topografin ser ut eller om området är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. Förändringarna i habitatutnyttjande i våra studieområden blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesområde, som i kalvningsområdet i Malå eller i vinterbeteslandet på Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesområde. Oftast är snöförhållandena bättre ur betessynpunkt högre upp i terrängen än nere i dalgångarna, på grund av stabilare temperatur, vind som blåser bort snötäcket och mer variation i topografin. Därför kan etablering av vindkraftparker i höglänta områden försämra möjligheten att använda sådana viktiga reservbetesområden under vintrar med i övrigt dåliga snöförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Våra resultat tyder inte direkt på att renarna påverkats negativt under dåliga betesvintrar men fler år av studier behövs för att ytterligare klargöra hur vindkraft påverkar renarna under dessa vintrar. Våra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser för renskötseln under både barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna förmodas få störst inverkan inom vinterbetesområdet där det är svårt att hitta alternativa betesområden för renarna. Under sommaren är betestillgången oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa områden. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesområde har blivit att renarna behöver tillskottsutfodras och bevakas intensivare för att de inte ska gå ut ur området. När den naturliga vandringen mellan olika betesområden störs för att renarna undviker att vistas i ett område kan det leda till att den totala tillgången till naturligt bete minskar och att man permanent måste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar. Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar påverkar också renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfördes visar våra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden ökar dock renarna användningen av områden nära vägarna efter att parken är byggd. På Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskötarna minskar på kantbevakningen för att inte hålla renarna nära parken. Detta ökar naturligtvis risken för trafikolyckor och innebär att renskötarna måste bevaka dessa områden intensivare. Sist i rapporten presenterar vi förslag till åtgärder som kan användas för att underlätta arbetet för renskötseln om det är så att en vindkraftpark redan är byggd. Några exempel på åtgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken för att förhindra nöjeskörning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i området samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angående vinterväghållningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala åtgärder för att förbättra förutsättningarna för renskötselarbetet på andra platser för samebyn, kan vara att sätta stängsel längst större vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta för att underlätta och återställa möjligheterna till renarnas fria strövning och renskötarnas flytt av renar mellan olika betesområden.   

Influences of infrastructure and attitudes to health on value of travel time savings in bicycle journeys

In this paper we investigate how attitudes to health and exercise in connection with cycling influence the estimation of values of travel time savings in different kinds of bicycle environments (mixed traffic, bicycle lane in the road way, bicycle path next to the road, and bicycle path not in connection with the road). The results, based on two Swedish stated choice studies, suggest that the values of travel time savings are lower when cycling in better conditions. Surprisingly, the respondents do not consider cycling on a path next to the road worse than cycling on a path not in connection to the road, indicating that they do not take traffic noise and air pollution into account in their decision to cycle. No difference can be found between cycling on a road way (mixed traffic) and cycling in a bicycle lane in the road way. The results also indicate that respondents that include health aspects in their choice to cycle have lower value of travel time savings for cycling than respondents that state that health aspects are of less importance, at least when cycling on a bicycle path. The appraisals of travel time savings regarding cycling also differ a lot depending on the respondents’ alternative travel mode. The individuals who stated that they will take the car if they do not cycle have a much higher valuation of travel time savings than the persons stating public transport as the main alternative to cycling.

Does road network density matter in optimally locating facilities?

Optimal location on the transport infrastructure is the preferable requirement for many decision making processes. Most studies have focused on evaluating performances of optimally locate p facilities by minimizing their distances to a geographically distributed demand (n) when p and n vary. The optimal locations are also sensitive to geographical context such as road network, especially when they are asymmetrically distributed in the plane. The influence of alternating road network density is however not a very well-studied problem especially when it is applied in a real world context. This paper aims to investigate how the density level of the road network affects finding optimal location by solving the specific case of p-median location problem. A denser network is found needed when a higher number of facilities are to locate. The best solution will not always be obtained in the most detailed network but in a middle density level. The solutions do not further improve or improve insignificantly as the density exceeds 12,000 nodes, some solutions even deteriorate. The hierarchy of the different densities of network can be used according to location and transportation purposes and increase the efficiency of heuristic methods. The method in this study can be applied to other location-allocation problem in transportation analysis where the road network density can be differentiated. 

A Microdata Analysis Approach to Transport Infrastructure Maintenance

Maintenance of transport infrastructure assets is widely advocated as the key in minimizing current and future costs of the transportation network. While effective maintenance decisions are often a result of engineering skills and practical knowledge, efficient decisions must also account for the net result over an asset's life-cycle. One essential aspect in the long term perspective of transport infrastructure maintenance is to proactively estimate maintenance needs. In dealing with immediate maintenance actions, support tools that can prioritize potential maintenance candidates are important to obtain an efficient maintenance strategy. This dissertation consists of five individual research papers presenting a microdata analysis approach to transport infrastructure maintenance. Microdata analysis is a multidisciplinary field in which large quantities of data is collected, analyzed, and interpreted to improve decision-making. Increased access to transport infrastructure data enables a deeper understanding of causal effects and a possibility to make predictions of future outcomes. The microdata analysis approach covers the complete process from data collection to actual decisions and is therefore well suited for the task of improving efficiency in transport infrastructure maintenance. Statistical modeling was the selected analysis method in this dissertation and provided solutions to the different problems presented in each of the five papers. In Paper I, a time-to-event model was used to estimate remaining road pavement lifetimes in Sweden. In Paper II, an extension of the model in Paper I assessed the impact of latent variables on road lifetimes; displaying the sections in a road network that are weaker due to e.g. subsoil conditions or undetected heavy traffic. The study in Paper III incorporated a probabilistic parametric distribution as a representation of road lifetimes into an equation for the marginal cost of road wear. Differentiated road wear marginal costs for heavy and light vehicles are an important information basis for decisions regarding vehicle miles traveled (VMT) taxation policies. In Paper IV, a distribution based clustering method was used to distinguish between road segments that are deteriorating and road segments that have a stationary road condition. Within railway networks, temporary speed restrictions are often imposed because of maintenance and must be addressed in order to keep punctuality. The study in Paper V evaluated the empirical effect on running time of speed restrictions on a Norwegian railway line using a generalized linear mixed model.