Förklaringar till Förintelsen? : En historiedidaktisk studie som undersöker de olika förklaringar till Förintelsen som man kan eventuellt kan finna i ...om detta må ni berätta...

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken …om detta må ni berätta…, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen. Dessa författare är Zygmunt Bauman och hans bok Auschwitz och det moderna samhället (1989). Yehuda Bauer i boken rethinking the holocaust (2001), Harald Welzer, och hans bok Gärningsmän (2007), slutligen Saul Friedländer och hans bokverk, Förföljelsens år 1933-1939, Utrotningens år 1939-1945. Analysens verktyg består av en indelning i sju, olika förklaringsmodeller, som förekommer och som dessa författare också, representerar eller lyfter fram. Resultatet är slutligen att jag fann den ideologiska förklaringsmodellen framträdande i boken …om detta må ni berätta…, men också beskrivningen av en antisemitism, med rötter långt bak i tiden, är framträdande i denna text. Studien utvisar också att det finns inslag även från andra förklaringsmodeller.

‘Being in a womb’ or ‘playing musical chairs’ : the impact of place and space on infant feeding in NICUs

Background: Becoming a parent of a preterm baby requiring neonatal care constitutes an extraordinary life situation in which parenting begins and evolves in a medical and unfamiliar setting. Although there is increasing emphasis within maternity and neonatal care on the influence of place and space upon the experiences of staff and service users, there is a lack of research on how space and place influence relationships and care in the neonatal environment. The aim of this study was to explore, in-depth, the impact of place and space on parents’ experiences and practices related to feeding their preterm babies in Neonatal Intensive Care Units (NICUs) in Sweden and England. Methods: An ethnographic approach was utilised in two NICUs in Sweden and two comparable units in England, UK. Over an eleven month period, a total of 52 mothers, 19 fathers and 102 staff were observed and interviewed. A grounded theory approach was utilised throughout data collection and analysis. Results: The core category of ‘the room as a conveyance for an attuned feeding’ was underpinned by four categories: the level of ‘ownership’ of space and place; the feeling of ‘at-homeness’; the experience of ‘the door or a shield’ against people entering, for privacy, for enabling a focus within, and for regulating socialising and the; ‘window of opportunity’. Findings showed that the construction and design of space and place was strongly influential on the developing parent-infant relationship and for experiencing a sense of connectedness and a shared awareness with the baby during feeding, an attuned feeding. Conclusions: If our proposed model is valid, it is vital that these findings are considered when developing or reconfiguring NICUs so that account is taken of the influences of spatiality upon parent’s experiences. Even without redesign there are measures that may be taken to make a positive difference for parents and their preterm babies.