Struggling with daily life and enduring pain : a qualitative study of women's experiences with pelvic girdle pain during pregnancy

Background. Few studies have investigated the experiences of living with pelvic girdle pain (PGP) and its impact on pregnant women’s lives. To address this gap in knowledge, this study investigates the experiences of women living with PGP during pregnancy. Methods. A purposive sample, of nine pregnant women with diagnosed PGP, were interviewed about their experiences. Interviews were recorded, transcribed to text and analysed using a Grounded Theory approach. Results. The core category that evolved from the analysis of experiences of living with PGP in pregnancy was “struggling with daily life and enduring pain”. Three properties addressing the actions caused by PGP were identified: i) grasping the incomprehensible; ii) balancing support and dependence and iii) managing the losses. These experiences expressed by the informants constitute a basis for the consequences of PGP: iv) enduring pain; v) being a burden; vi) calculating the risks and the experiences of the informants as vii) abdicating as a mother. Finally, the informants’ experiences of the consequences regarding the current pregnancy and any potential future pregnancies is presented in viii) paying the price and reconsidering the future. A conceptual model of the actions and consequences experienced by the pregnant informants living with PGP is presented. Conclusions. PGP during pregnancy greatly affects the informant’s experiences of her pregnancy, her roles in relationships, and her social context. For informants with young children, PGP negatively affects the role of being a mother, a situation that further strains the experience. As the constant pain disturbs most aspects of the lives of the informants, improvements in the treatment of PGP is of importance as to increase the quality of life. This pregnancy-related condition is prevalent and must be considered a major public health concern during pregnancy.

Avslutande av medicinsk abort på kombinerad kvinnoavdelning : Barnmorskors erfarenheter

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18. År 1992 infördes i Sverige medicinsk abort som ett alternativ till kirurgisk abort. Den medicinska metoden har ökat under åren och används i allt större utsträckning. Uppbyggnaden av kvinnosjukvården är unik för Sverige då det på många håll finns kombinerade kvinnoavdelningar där förlossning, BB och gynekologi finns på samma vårdenhet. Detta kan leda till konfliktreaktioner både hos kvinnor och personal. Syftet med studien är att undersöka hur barnmorskor upplever avslutande av medicinsk abort på kombinerad kvinnoavdelning samt om de upplevt negativa reaktioner hos de kvinnor som valt att på medicinsk väg avsluta sin abort på en sådan avdelning. Metoden har varit en strukturerad telefonintervju med barnmorskor vid de kvinnoavdelningar som uppfyllde studiens kriterier. Resultatet visar på delade meningar i upplevelsen av att handlägga medicinska aborter på kombinerad kvinnoavdelning men det framkommer att på de avdelningar där det upplevs jobbigt att handlägga de medicinska aborterna är det ett stort problem. Det är framför allt mentalt svårt att gå mellan olika patientgrupper. Det är även brist på resurser och det finns inte alltid bra lokaler för att kunna ge en tillfredställande vård. På några avdelningar har barnmorskor upplevt att kvinnorna reagerat negativt när de hört barnskrik. Alternativa lösningar till var de medicinska aborterna bör handläggas har diskuterats på flera håll dock finns det sjukhus som är för små för att kunna genomföra förändringar.