IAS 40 ur ett Nordenperspektiv : Jämförelse av regelverkets efterlevnad 2014 jämfört med 2009

Börsnoterade bolag ska i sin koncernredovisning redovisa enligt IFRS och förvaltningsfastigheter skall redovisas enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Detta examensarbete undersöker hur Nordiska börsnoterade bolag tillämpar vissa punkter inom IAS 40 i 2014 års redovisning jämfört med 2009 års redovisning. Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader mellan de granskade företagens redovisning 2014 och 2009, med utgångspunkten i en tidigare publicerad undersökning (Hedlund & Ersson, 2011). Det som undersöks är om företagen använder samma värderingsmetod, om de informerar om hur värdering av förvaltningsfastigheter skett, om var i resultatrapporten de rapporterar justeringar av verkligt värde samt hur väl de lämnar upplysningar enligt IAS 40 punkt 75. Undersökningen har skett med en kvantitativ metod då det är årsredovisningar som granskats. Undersökt data är årsredovisningar från 2014 och 2009 för samma företag som granskats i den tidigare undersökningen. Några företag har utgått då de inte ingår i urvalsramen Nordiskt börsnoterat fastighetsbolag. Totalt granskades 14 stycken företag. Resultatet visar att efterlevnaden totalt sett är något bättre 2014 jämfört med den tidigare undersökningen. Till stor del beror det på urvalet där de företag som utgått var dåliga på att lämna upplysningar enligt IAS 40 i 2009 års redovisning. Sett till de företag som är med i båda undersökningarna är efterlevnaden likartad de jämförda åren. Det är få företag som lämnar upplysningar om begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter, avtalsenliga förpliktelser att köpa eller hur de skiljer på rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter. Tolkningen kan då göras att det inte finns någon restriktion eller förpliktelse om det inte lämnas några sådana upplysningar. Om det är ett fastighetsbolag så kan det tolkas som att de inte har några rörelsefastigheter. Med dessa tolkningar blir efterlevnaden bland de undersökta företagen god.

Effect of Earnings Volatility on Cost of Debt: The case of Swedish Limited Companies

The paper empirically tests the relationship between earnings volatility and cost of debt with a sample of more than 77,000 Swedish limited companies over the period 2006 to 2013 observing more than 677,000 firm years. As called upon by many researchers recently that there is very limited evidence of the association between earnings volatility and cost of debt this paper contributes greatly to the existing literature of earnings quality and debt contracts, especially on the consequence of earnings quality in the debt market. Earnings volatility is a proxy used for earnings quality while cost of debt is a component of debt contract. After controlling for firms’ profitability, liquidity, solvency, cashflow volatility, accruals volatility, sales volatility, business risk, financial risk and size this paper studies the effect of earnings volatility measured by standard deviation of Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization (EBITDA) on Cost of Debt. Overall finding suggests that lenders in Sweden does take earnings volatility into consideration while determining cost of debt for borrowers. But a deeper analysis of various industries suggest earnings volatility is not consistently used by lenders across all the industries. Lenders in Sweden are rather more sensitive to borrowers’ financial risk across all the industries. It may also be stated that larger borrowers tend to secure loans at a lower interest rate, the results are consistent with majority of the industries. Swedish debt market appears to be well prepared for financial crises as the debt crisis seems to have no or little adverse effect borrowers’ cost of capital. This study is the only empirical evidence to study the association between earnings volatility and cost of debt. Prior indirect research suggests earnings volatility has a negative effect on cost debt (i.e. an increase in earnings volatility will increase firm’s cost of debt). Our direct evidence from the Swedish debt market is consistent for some industries including media, real estate activities, transportation & warehousing, and other consumer services.