Ranking och dess påverkan på val av lärosäten i Sverige : En kvantitativ studie om gymnasieelevers syn på rankinglistor

Det är många av tredje årets gymnasieelever som står inför ett viktigt och stort beslut gällande vilken utbildning och vilket lärosäte de ska studera vid efter studenten. En del gymnasieelever har redan bestämt sig för var de ska studera, medan andra är väldigt osäkra. För att en gymnasieelev ska kunna fatta ett genomtänkt beslut krävs det kunskap om de olika alternativen som finns eftersom det kan påverka beslutets riktning. En typ av information är rankinglistor av olika högskolor/universitet. Rankinglistor finns till för att förenkla det stora utbudet av utbildningar och högskolor/universitet. Genom att ge den sökande jämförande möjligheter och låta denna agerar utifrån sina egna uppställda kriterier kan rankinglistor fungera som ett stödjande verktyg vid valet av lärosäte. Den här studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas förhållande till rankinglistor, vilket gjordes genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där gymnasielever från Dalarna medverkade. Enkätundersökningen baserades på teorier samt hypoteser som vi har verifierat eller förkastat för att komma fram till ett resultat. Den slutsats som studien har lett fram till är att rankinglistors påverkan, gällande gymnasieelevers val av lärosäte, är mycket begränsad. Det betyder att rankinglistor får en viss relevans när det sökta alternativet finns bland de lägst placerade lärosätena på en rankinglista. Trots detta finns det andra faktorer som kan påverka gymnasieelevernas val av lärosäte, så som egen uppfattning och rykte.

Personlighetsbedömning i samband med rekrytering : En studie om bemanningsbranschens personlighetsbedömning vid en rekrytering

Att medarbetare är av existentiell betydelse för en organisations överlevnad är sedan länge känt. Därmed är rekrytering en av de viktigaste funktionerna inom HR för att attrahera rätt kompetens till organisationen då en misslyckad rekrytering vanligen leder till bortkastad tid och dyra rekryteringsprocesser. Något som kommit att få allt större betydelse vid urvalet och bedömningen av nya medarbetare är kandidaters personlighet. Forskning visar att personlighetsdrag spelar en stor roll när det kommer till framtida arbetsprestationer och förmågan att göra rätt bedömningar av människor är därför central. Teorier om synen på personlighet, kompetens, kompetensbaserad rekrytering och urval samt bedömningsmetoder och personlighetsbedömning används för att analysera studiens resultat. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var att öka förståelsen för hur rekryterare bedömer en kandidats personlighet vid en rekryteringsprocess inom bemanningsföretag. Bemanningsföretag är företag som ständigt arbetar med rekrytering och uthyrning av personal, varför ett proaktivt bemanningsarbete krävs för att skapa en konkurrensfördel på marknaden. Inför denna fallstudie kontaktades tre av den svenska bemanningsbranschens största aktörer varav två rekryterare på vardera företag deltog i semistrukturerade intervjuer. Personlighet ansågs generellt som något viktigt som samtliga rekryterare lade stor vikt vid under hela processens gång, från utformandet av kravprofilen till avslutande bedömning. Bedömningen skedde genom såväl test som intervju och referenstagning. Samtliga poängterade vikten av att alltid göra en helhetsbedömning av kandidaten och att det därmed var svårt att vikta exempelvis formella kompetenser mot personliga egenskaper. Resultatet visar att bemanningsbranschens arbete med personlighetsbedömning vid rekrytering utgår ifrån strukturerade bedömningsmetoder. Deras gedigna och proaktiva arbete med rekrytering lever upp till påståendet om att personalen är en organisations viktigaste resurs och vikten av att förstå innebörden av personlighetens betydelse i uttrycket ”rätt person på rätt plats”.

No consensus on gestational diabetes mellitus screening regimes in Sweden : pregnancy outcomes in relation to different screening regimes 2011 to 2012, a cross-sectional study

Background: Although associated adverse pregnancy outcomes, no international or Swedish consensus exists that identifies a cut-off value or what screening method to use for definition of gestational diabetes mellitus. This study investigates the following: i) guidelines for screening of GDM; ii) background and risk factors for GDM and selection to OGTT; and iii) pregnancy outcomes in relation to GDM, screening regimes and levels of OGTT 2 hour glucose values. Methods: This cross-sectional and population-based study uses data from the Swedish Maternal Health Care Register (MHCR) (2011 and 2012) combined with guidelines for GDM screening (2011-2012) from each Maternal Health Care Area (MHCA) in Sweden. The sample consisted of 184, 183 women: 88, 140 in 2011 and 96,043 in 2012. Chi-square and two independent samples t-tests were used. Univariate and multivariate logistic regression analyses were performed. Results: Four screening regimes of oral glucose tolerance test (OGTT) (75 g of glucose) were used: A) universal screening with a 2-hour cut-off value of 10.0 mmol/L; B) selective screening with a 2-hour cut-off value of 8.9 mmol/L; C) selective screening with a 2-hour cut-off value of 10.0 mmol/L; and D) selective screening with a 2-hour cut-off value of 12.2 mmol/L. The highest prevalence of GDM (2.9%) was found with a 2-hour cut-off value of 8.9 mmol/L when selective screening was applied. Unemployment and low educational level were associated with an increased risk of GDM. The OR was 4.14 (CI 95%: 3.81-4.50) for GDM in obese women compared to women with BMI <30 kg/m(2). Women with non-Nordic origin presented a more than doubled risk for GDM compared to women with Nordic origin (OR = 2.24; CI 95%: 2.06-2.43). Increasing OGTT values were associated with increasing risks of adverse pregnancy outcomes. Conclusions: There was no consensus regarding screening regimes for GDM from 2011 through 2012 when four different regimes were applied in Sweden. Increasing levels of OGTT 2-hour glucose values were strongly associated with adverse pregnancy outcomes. Based on these findings, we suggest that Sweden adopts the recent recommendations of the International Association of Diabetes and Pregnancy Study Group (IADPSG) concerning the performance of OGTT and the diagnostic criteria for GDM.