Faktorer som påverkar uppkomsten av hot och våld inom psykiatrin

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkade uppkomsten av hot och våld inom psykiatrin. Till resultatet har författarna använt sig av tjugoen vetenskapliga artiklar som hämtats ur Högskolan dalarnas databaser ELIN, Academic Search Elite samt Cinahl. Sökord i olika kombinationer har använts för att få fram relevant litteratur till studien. De sökord som användes var violence, nursing, mental health nurses, aggressive patients, aggressive behaviour, psychiatric units, patients, factors, prevention, aggression, nurses, psychiatric, management, psychiatry och causes. Även manuell sökning i tidskrifter har gjorts. Artiklarna skulle vara publicerade tidigast år 2000 om inte tidigare studier ansågs innehålla relevant fakta för studien. Granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att bemötandet av patienter inom psykiatrisk vård var av stor betydelse för om hotfulla och våldsamma incidenter skulle inträffa. Att som vårdpersonal försöka förstå anledningen till den uppkomna situationen kunde leda till att dessa situationer kunde undvikas. Patienterna upplevde ofta att personalen inte lyssnade och detta var en vanlig orsak till att våldsamma incidenter uppstod. Vårdpersonalen ansåg istället att patientens sjukdom var orsaken till uppkomsten av hot och våld. På avdelningar där patienter med paranoida och psykotiska tendenser var intagna ökade risken för våldsamma situationer. Patienterna upplevde ofta tiden på den psykiatriska avdelningen som långtråkig och det påverkade stämningen. Både vårdpersonal och patienter ansåg att mer aktiviteter skulle minska aggressionen på avdelningen.

Att arbeta med återhämtning inom rättspsykiatrin : Personalens erfarenheter av återhämtningsprocesser hos patienter inom rättspsykiatrin

Denna studie handlar om den rättspsykiatriska personalens erfarenheter av patienternas återhämtningsprocesser. Studien syftar till att försöka belysa de erfarenheter som personalen besitter, med fokus på återhämtning. Studien bygger på en kvalitativ metod och består av intervjuer som gjorts med personal som arbetar inom en av Sveriges rättspsykiatriska vårdkliniker. Resultatet visar att personalen har erfarenheter av att det finns både gynnsamma och hindrande faktorer som påverkar patienternas återhämtning. Resultatet visar även att relationerna mellan personalen och patienten är en viktig förutsättning för patienternas återhämtning.

The core characteristics and nursing care activities in psychiatric intensive care units in Sweden

Internationally, research on psychiatric intensive care units (PICUs) commonly reportsresults from demographic studies such as criteria for admission, need for involuntary treatment, andthe occurrence of violent behaviour. A few international studies describe the caring aspect of thePICUs based specifically on caregivers’ experiences. The concept of PICU in Sweden is not clearlydefined. The aim of this study is to describe the core characteristics of a PICU in Sweden and todescribe the care activities provided for patients admitted to the PICUs. Critical incident techniquewas used as the research method. Eighteen caregivers at a PICU participated in the study bycompleting a semistructured questionnaire. In-depth interviews with three nurses and two assistantnurses also constitute the data. An analysis of the content identified four categories that characterizethe core of PICU: the dramatic admission, protests and refusal of treatment, escalating behaviours, andtemporarily coercive measure. Care activities for PICUs were also analysed and identified as controlling– establishing boundaries, protecting – warding off, supporting – giving intensive assistance, andstructuring the environment. Finally, the discussion put focus on determining the intensive aspect ofpsychiatric care which has not been done in a Swedish perspective before. PICUs were interpreted asa level of care as it is composed by limited structures and closeness in care.

Anti-VEGF treatment of patients with diabetic macular edema : Studies of visual acuity, macular edema and patient-reported outcomes

The aim of this thesis was to describe and evaluate visual acuity, macular edema and patientreported outcomes (PRO) following anti-VEGF treatment of diabetic macular edema (DME) patients in a real-world setting. Using a longitudinal study design, a cohort of DME patients was followed from baseline to 1 year after treatment start. Data were collected from two eye clinics at two county hospitals. Social background characteristics, medical data and PRO were measured before treatment initiation, at four month and after 1 year. A total of 57 patients completed the study. Mean age was 69 years and the sample was equally distributed regarding sex. At baseline, the patients described their general health as low. One year after treatment initiation, 30 patients had improved visual acuity and 27 patients had no improvement in visual acuity. The patients whose visual acuity improved reported an improvement in several subscales in patient-reported outcome measures (PROM), which was in contrast to the group that experienced a decline in visual acuity, where there was no improvement in PROM. Outcomes from the study can be useful for developing and providing relevant information and support to patients undergoing this treatment.