Musiklyssnande i förändring : C-uppsats om hur lyssnarvanorna förändrats sedan 1970-talet

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. På 1970-talet var man mer bunden till stationära anläggningar som stereoanläggningen eller radion. Teknikskiftet har också påverkat hur man lyssnar. Förr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hög grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp på youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik på myspace osv. Lars Lilliestam använder begreppet musikantropologi för att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Möjligheten att välja ur ett enormt utbud och sätta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren större kontroll över sitt lyssnande. De portabla medierna innebär också en möjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gör något annat. Marie Strand Skånland har undersökt hur mp3-spelare används i vardagen och kommit fram till att musik används som en resurs. Lyssnande på personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en känsla av kontroll över sig själv, omgivningen och över andra. Man stänger in sig i sin egen ljudbubbla.Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse för musikupplevelsen. Men åsikterna går isär, både om vad som är bra ljudkvalitet och om vad som är en bra musikupplevelse.

”Kan regeringen lägga 48 miljarder extra på invandringen, kan man tycka att ett par miljoner kan gå till oss som bor här och är sjuka i hepatit C?” : Hur invandring och mångkultur uttrycks i insändare, en innehållsanalys

Under många år har ”invandringsfrågan” varit en mycket debatterad fråga. Detta märks inte minst i alla de insändare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi är exempel på ämnen som nämns i dessa insändare då diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgångar. Med denna undersökning vill vi försöka kartlägga hur diskursen invandring framställs i insändare från Dala-demokraten. Detta har gjorts med en innehålls- och diskursanalys. Analysen har utgått från insändare mellan tidsperioden augusti-april 2002/2003 och 2014/2015, vilket motsvarar tiden kring de båda riksdagsvalen.Analysen har genererat fyra teman (mångkultur och svenskhet, integrationsfrågan och invandring, demokrati och yttrandefrihet och ekonomi och välfärd) som diskursen invandring kretsar kring. Utifrån dessa teman har vår analys visat att Sverigedemokraternas valframgångar tenderar att delvis influera diskursen invandring som insändarskribenterna förmedlar. Diskursen invandring har gått från att kretsa kring integrationsproblematik 2002/2003 till ekonomisk problematik 2014/2015. Analysen har även visat på ett ”vi och dem”-tänk som genomsyrar diskursen invandring under bägge tidsperioder. Detta sker både genom fördomsfulla framställningar av andra människor och i uppdelningen av vilka som ”bör” få ta del av Sveriges gemensamma medel.

The effectiveness of proactive telephone support provided to breastfeeding mothers of preterm infants : study protocol for a randomized controlled trial

Background: Although breast milk has numerous benefits for infants' development, with greater effects in those born preterm (at < 37 gestational weeks), mothers of preterm infants have shorter breastfeeding duration than mothers of term infants. One of the explanations proposed is the difficulties in the transition from a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) to the home environment. A person-centred proactive telephone support intervention after discharge from NICU is expected to promote mothers' sense of trust in their own capacity and thereby facilitate breastfeeding. Methods/design: A multicentre randomized controlled trial has been designed to evaluate the effectiveness and cost-effectiveness of person-centred proactive telephone support on breastfeeding outcomes for mothers of preterm infants. Participating mothers will be randomized to either an intervention group or control group. In the intervention group person-centred proactive telephone support will be provided, in which the support team phones the mother daily for up to 14 days after hospital discharge. In the control group, mothers are offered a person-centred reactive support where mothers can phone the breastfeeding support team up to day 14 after hospital discharge. The intervention group will also be offered the same reactive telephone support as the control group. A stratified block randomization will be used; group allocation will be by high or low socioeconomic status and by NICU. Recruitment will be performed continuously until 1116 mothers (I: 558 C: 558) have been included. Primary outcome: proportion of mothers exclusively breastfeeding at eight weeks after discharge. Secondary outcomes: proportion of breastfeeding (exclusive, partial, none and method of feeding), mothers satisfaction with breastfeeding, attachment, stress and quality of life in mothers/partners at eight weeks after hospital discharge and at six months postnatal age. Data will be collected by researchers blind to group allocation for the primary outcome. A qualitative evaluation of experiences of receiving/providing the intervention will also be undertaken with mothers and staff. Discussion: This paper presents the rationale, study design and protocol for a RCT providing person-centred proactive telephone support to mothers of preterm infants. Furthermore, with a health economic evaluation, the cost-effectiveness of the intervention will be assessed. Trial registration: NCT01806480