Inlärning och öppet-fält aktivitet hos förskolebarn

The purpose of this study was to analyze the impact of learning on open-field activity among pre-school children varying from 3 to 5 years old. Altogether 25 children, 13 girls and 12 boys, entered the test from three different preschools in Dalarna. Six of these children represented the control group. The children were asked to learn 2 tasks, 1 visual memory task and 1 spatial constructing-kit task. Before, between and after the tasks, the children were allowed to move freely in the open field. The control group did not solve any learning tasks and only entered the open field, which was divided into 18 equally large squares, where the children’s activities were observed. The children’s learning times as well as their spontaneous open-field activity and wall-seeking behaviour were registered. The result showed as a general rule that the learning time was reduced between each session. However, the visual memory task increased the children’s spontaneous open-field behaviour more and decreased their wall seeking to a greater extent than the spatial-construction learning task.

Narration in Swedish pre- and primary school : a recourse for language development and multilingualism

Increased immigration in Europe and worldwide has led to more pre- and primary school students being educated through the medium of a second language, and there is considerable research, much of it coming from Australia, to suggest that in order to cope with this situation, children will need to begin to acquire, from their earliest years in pre-school, a variety of knowledge-based language skills that will be sufficient to carry them through the subject-based education they will encounter in their subsequent schooling. This is particularly important for L2-students who are less likely to meet academic language outside the school. In this paper, based on transcripts of oral interactions in the classroom, it is argued that conversational and story-telling skills, oral and written, provide a rich environment for the development of academic school language, while at the same time promoting and making good use of the cultural diversity that is increasingly a feature of pre-primary and primary classrooms.

Att utveckla pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om hur tre förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation i teori och praktik

Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollärare arbetar med och tänker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill även ge inspiration och kunskap till andra lärarstudenter eller verksamma förskollärare till att själva starta ett sådant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma. Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krävs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar även att den pedagogiska dokumentationen främst är till för att utveckla verksamheten och att reflektion i någon form är avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tänkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de får vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen. Överlag har de intervjuade förskollärarna en positiv inställning till arbetet med pedagogisk dokumentation och menar att det inte finns något rätt eller fel, utan att var och en får hitta sitt sätt att arbeta.

Pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om några förskollärares uppfattningar om begreppet pedagogisk dokumentation och dess innebörd

I dagens förskoleverksamhet är det i regel ett måste att dokumentera lärandeprocesser för att kunna uppfylla samtliga mål i utbildningsplaner och bistå med god utbildningskvalitet. Pedagogisk dokumentation – som grundades av Reggio Emilia – är ett utvärderingsverktyg som skall observera barnets lärandeprocesser samt förskollärarnas förhållningssätt. I vardagliga situationer i förskoleverksamheten har pedagogisk dokumentation många fördelar som kan kartlägga och ge bra förutsättningar genom att skapa förståelse för hur barn lär sig och utvecklas bäst. Syftet med denna studie var att genomföra en litteraturstudie i kombination med kvalitativa intervjuer som utgick ifrån följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur menar förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten? Intervjuerna transkriberades och kategoriserades sedan kring hur förskollärarna använder pedagogisk dokumentation, hur synen på pedagogisk dokumentation ser ut samt vilka olika arbetssätt som används. Vid färdigställande av resultatet framgick det att tre av fyra respondenter upplevde pedagogisk dokumentation som något positivt och modernt. En respondent av fyra fann inte pedagogisk dokumentation som ett bra hjälpmedel för utvärdering, då verktyget kan vara oetiskt på så sätt att det kan användas som ett bedömningsverktyg på det enskilda barnet. Diskussionsavsnittet kopplar samman tidigare forskning med förskollärarnas svar kring hur de ser på pedagogisk dokumentation, hur de beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation och hur arbetssättet kan utveckla verksamheten.