Sjuksköterskestudenters skattade upplevelser av lärandemiljön före och efter inrättandet av Kompetenscentrum

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträning etablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter för studerande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till en förbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser via skattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet av Kompetenscentrum. Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design. Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningar om lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olika dimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandet genomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011. Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten. Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efter inrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de av de 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är mer verklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till att arbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att det är en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen. Däremot påvisades ingen signifikant skillnad i studenternas upplevelse av den kliniska lärarens roll. Slutsats: Det är uppenbart att lärandemiljö har betydelse för sjuksköterskestudentens integration av såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket medför att färdigheterna förbättras och ger en bra grund för arbetet som sjuksköterska. Strategier bör vidtas för att vidmakthålla och utveckla lärandemiljön på KC samt fokusera ytterligare på integrering av teori och praktik.

Ways of knowing in ways of moving : A study of the meaning of capability to move

The overall aim of this thesis has been to investigate the meaning of the capability to move in order to identify and describe this capability from the perspective of the one who moves in relation to specific movements. It has been my ambition to develop ways to explicate, and thereby open up for discussion, what might form an educational goal in the context of movements and movement activities in the school subject of physical education and health (PEH). In this study I have used a practical epistemological perspective on capability to move, a perspective that challenges the traditional distinction between mental and physical skills as well as between theoretical and practical knowledge. Movement actions, or ways of moving, are seen as expressions of knowing. In order to explore an understanding of the knowing involved in specific ways of moving, observations of  actors’ ways of moving and their own experiences of moving were brought together. Informants from three different arenas took part: from PEH in upper secondary school, from athletics and from free-skiing. The results of the analyses suggest it is possible to describe practitioners’ developed knowing as a number of specific ways of knowing that are in turn related to specific ways of moving. Examples of such specific ways of moving may be discerning and modifying one’s own rotational velocity and navigating one’s (bodily) awareness. Additionally, exploring learners’ pre-knowing of a movement ‘as something’ may be fruitful when planning the teaching and learning of capability to move. I have suggested that these specific ways of knowing might be regarded as educational goals in PEH. In conducting this study, I have also had the ambition to contribute to the ongoing discussion of what ‘ability’ in the PEH context might mean. In considering specific ways of knowing in moving, the implicit and taken-for-granted meaning of ‘standards of excellence’ and ‘sports ability’can be discussed, and challenged.

Informationsförvaltning inom en stor organisation : En fallstudie på Trafikverket

Denna studie syftar till att undersöka hur en stor organisation arbetar med förvaltning av information genom att undersöka dess nuvarande informationsförvaltning, samt undersöka eventuella förslag till framtida informationsförvaltning. Vidare syftar studien också till att undersöka hur en stor organisation kan etablera en tydlig styrning, samverkan, hantering och ansvars- och rollfördelning kring informationsförvaltning. Denna studie är kvalitativ, där datainsamlingen sker genom dokumentstudier och intervjuer. Studien bedrivs med abduktion och är en normativ fallstudie då studiens mål är att ge vägledning och föreslå åtgärder till det fall som uppdragsgivaren har bett mig att studera. Fallet i denna studie är ett typiskt fall, då studiens resultat kan vara i intresse för fler än studiens uppdragsgivare, exempelvis organisationer med liknande informationsmiljö. För att samla teori till studien så har jag genomfört litteraturstudier om ämnen som är relevanta för studiens syfte: Informationsförvaltning, Business Intelligence, Data Warehouse och dess arkitektur, samt Business Intelligence Competency Center. Denna studie bidrar med praktiskt kunskapsbidrag, då studien ger svar på praktiska problem. Uppdragsgivaren har haft praktiska problem i och med en icke fungerade informationsförvaltning, och denna studie har bidragit med förslag på framtida informationsförvaltning. Förslaget på framtida informationsförvaltning involverar ett centraliserat Data Warehouse, samt utvecklingen utav en verksamhet som hanterar informationsförvaltning och styrningen kring informationsförvaltningen inom hela organisationen.

A Microdata Analysis Approach to Transport Infrastructure Maintenance

Maintenance of transport infrastructure assets is widely advocated as the key in minimizing current and future costs of the transportation network. While effective maintenance decisions are often a result of engineering skills and practical knowledge, efficient decisions must also account for the net result over an asset's life-cycle. One essential aspect in the long term perspective of transport infrastructure maintenance is to proactively estimate maintenance needs. In dealing with immediate maintenance actions, support tools that can prioritize potential maintenance candidates are important to obtain an efficient maintenance strategy. This dissertation consists of five individual research papers presenting a microdata analysis approach to transport infrastructure maintenance. Microdata analysis is a multidisciplinary field in which large quantities of data is collected, analyzed, and interpreted to improve decision-making. Increased access to transport infrastructure data enables a deeper understanding of causal effects and a possibility to make predictions of future outcomes. The microdata analysis approach covers the complete process from data collection to actual decisions and is therefore well suited for the task of improving efficiency in transport infrastructure maintenance. Statistical modeling was the selected analysis method in this dissertation and provided solutions to the different problems presented in each of the five papers. In Paper I, a time-to-event model was used to estimate remaining road pavement lifetimes in Sweden. In Paper II, an extension of the model in Paper I assessed the impact of latent variables on road lifetimes; displaying the sections in a road network that are weaker due to e.g. subsoil conditions or undetected heavy traffic. The study in Paper III incorporated a probabilistic parametric distribution as a representation of road lifetimes into an equation for the marginal cost of road wear. Differentiated road wear marginal costs for heavy and light vehicles are an important information basis for decisions regarding vehicle miles traveled (VMT) taxation policies. In Paper IV, a distribution based clustering method was used to distinguish between road segments that are deteriorating and road segments that have a stationary road condition. Within railway networks, temporary speed restrictions are often imposed because of maintenance and must be addressed in order to keep punctuality. The study in Paper V evaluated the empirical effect on running time of speed restrictions on a Norwegian railway line using a generalized linear mixed model.