Lärorummets livsvärld och kunskapens maktdiskurs : Om spänningsförhållandet mellan de moderna och postmoderna kunskapsparadigmen samt deras relationer till läroplansförfattningen och klassrummets fysiska miljö

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad. Läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver dels en kunskapssyn där kunskaper ges, förmedlas, tillägnas och används – detta är den mimetiska kunskapen som utgår från en syn på eleven som konsument, dels som en aktivitet där kunskapen utvecklas, skapas eller kunskapas – kunskapens transformativa sida, där eleven blir producent. Läroplanens kunskapssyn har i detta perspektiv åtskilliga inslag av postmodern teori; de uppträder ur ett betraktande av kunskaper som relativa, konstruktiva och konstextuella vilka hos eleverna skall utvecklas och skapas, men också i former som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – berättelser och myter som ej har något inneboende sanningsvärde utan som snarare skapats som sociala och kulturella produkter och som skolan har ett uppdrag att förmedla. Jag finner att föreställningen om det traditionella klassrummets fysiska miljö ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv främst är skapad för att främja skolverksamhetens mimetiska sida, där undervisningen baseras på en reproduktion av kunskap snarare än produktion. Det traditionella klassrummet blockerar utvecklandet av transformativ kunskap och i grund och botten blir utbildning och skolans livsvärld därför demokratisk fråga.

Skolutveckling som diskursiv praktik : Några ideologiska implikationer

This study aims at highlighting the ideological implications of school development as a discursive practice. More comprehensively the aim is also contributing to rearrangements and shifts in perspective when school development is the matter. One of today´s most widespread and dominant discourses are said to be the one which concerns development, and according to many interpreters, development is one of the most prominent commandments in the modern as well as the post-modern narratives. School development as a concept has for the last 15 years established itself firmly in both Swedish school policy and in Swedish school research. It may sound obvious and commendable but also such axioms may be questioned.The design of the study lies in the field of discourse research and more specifically within critical discursive psychology, which draws on both a post-structural and a postmodern conception of discourse. The study is based on the idea that the ideological potential of arguments occurs, develops and changes in discursive practices and not anywhere else or at any abstract level. The starting point is a perception that certain issues and topics within e.g. conversation, depending on time and context will be seen as controversial, while others will be taken for granted.One part of the basis of the study consists of texts with a direct bearing on a specific school research and development project which took place between 2003 and 2008. Participating partners in the collaboration were the Swedish National Agency for School Improvement, Karlstad University, Dalarna University and 13 municipalities in Sweden. Another part of the basis of the study consists of texts in which ‘school development’ is considered and negotiated in more general terms, usually without reference to the project. All texts derive from the period 2003 – 2006.The analysis shows that school development as discursive practice often rely on a set of stereotypical expressions and ways of arguing. Stereotypes, which among other things, tend to divide people into suitable and non-suitable, capable and non-capable, which may be regarded as a somewhat unexpected implication of school development. The material has been dramatized by an intrigue inspired by the sociologist Zygmunt Bauman´s texts. He has written extensively on the modern in relation to the postmodern and about the ambivalence which resides in between and school development as discursive practice can be understood in much the similar way.