"När jag är på ett visst humör speglas det av mitt val av musik" : en uppsats om människors känslomässiga reaktioner på musik

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett fr��geformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker. Exempelvis känslomässiga reaktioner på musik. Respondenterna som deltog resonerade förvånansvärt lika. Naturligtvis fanns det några få svar som skiljde sig åt markant, men på det stora hela var de överens. Man vill höra musik som man uppfattar stämmer överens med de känslor man har, som hjälper till att bibehålla och/eller förstärka dessa känslor, även de mer negativa. Även vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna på det hela taget relativt överens om vilka känslor som framkallades. Det verkar som om vi tänker och reagerar mer lika än vi tror.

Engelska och svenska i högre utbildning : Studenters perspektiv på spr��kanvändning

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta fr��gor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesomr��den. Enkät 2 innehöll samma fr��gor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna fr��gor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten fr��n enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna fr��n studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifr��n resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utstr��ckning diskuterade och uppmärksammade spr��kfr��gor, och att parallellspr��kighet blir något som efterstr��vas.

Religionsbegreppet i skolan : en studie om lärares syn på och användande av religionsbegreppet

Den här undersökningen handlar om religionsbegreppet och dess roll i skolan. Syftet är att undersöka hur några lärare definierar religion samt hur de använder begreppet i sin undervisning, både direkt och indirekt. De konkreta fr��geställningarna ber��r både hur lärarna definierar religion och hur själva religionsundervisningen bedrivs. Vad gäller undervisningen ber��rs material, innehåll och perspektiv samt själva religionsbegreppet. Undersökningen består av fem intervjuer genomförda med religionslärare på gymnasiet. Resultatet ställs mot styrdokument, tidigare forskning som ber��r både religionsbegreppet och religionsdidaktik samt en teoretisk ram i form av tre religionsvetenskapliga paradigm. Resultatet visar att det hos lärarna finns en skillnad i hur de ser på religionsbegreppet och hur de faktiskt använder det i sin undervisning. De flesta av dem diskuterar hur viktigt det är att problematisera religionsbegreppet och gör det till viss del men vad gäller undervisningen visar det sig dock att lärarna till stor del använder traditionella kategorier bland annat för att beskriva religion men även till grund för vissa jämförelser.Resultatet visar också att det finns flera aspekter i lärarnas resonemang som stämmer väl överens med ett religionsfenomenologiskt synsätt medan andra aspekter tyder på att lärarna resonerar i linje med kulturvetenskapliga perspektiv. Man skulle kunna sammanfatta det med att de befinner sig mittemellan de två paradigmen eller är på väg mot ett kulturvetenskapligt.

Adopterades spr��kutveckling - att gå fr��n ett modersmål till ett annat : En intervjustudie om adopterade och en adoptivför��lders syn på spr��kutveckling

Studien tar upp ett problemomr��de som r��r utlandsadopterades spr��kutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen där vissa barn tenderar att ha svårigheter att hantera begrepp som är abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlärningen hämmas, flera barn visar svårigheter med inlärningen av ytterligare ett spr��k i skolan. Anledningen till detta är att de adopterade barnen har brister i ”skolspr��ket” som av Jim Cummins kallas för CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade spr��kbehärskning eller skolrelaterade spr��kfärdigheter (i texten kallat skolspr��k eller CALP).Syftet med min uppsats har varit att titta på hur spr��kutvecklingen kan se ut för de barn som adopteras efter att de fyllt tre år. Att beskriva vad den forskning som finns på omr��det säger om spr��kutvecklingen och eventuella spr��ksvårigheter som barnen kan få. Valet av åldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som är på godväg att bilda sig ett spr��k på ett modersmål när den processen ska avbrytas och ett nytt modersmål ska läras in.Alla barn som adopteras är inte lika, detta säger sig själv. Det finns dock minst två saker som förenar dem och det är att de under sina första år har upplevt minst en separation och att de får en avbruten spr��kutveckling oavsett ankomstålder. I de intervjuer som genomförts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin spr��kutveckling och en mamma till två adoptivbarn har ber��ttat ur sitt perspektiv hur hon ser på sina barns spr��kutveckling. Tidigare studier bekr��ftar de svårigheter som mina informanter vittnar om.Jag menar att pedagoger måste bli medvetna om att barn som är adopterade har haft en avbruten spr��kutveckling och att de därför kan sakna viktiga bitar av spr��ket. Genom att läsa vad tidigare studier säger samt att se vad mina informanter ber��ttar vet vi att det nya modersmålet tar form snabbt, att barnen lär sig vardagsspr��ket snabbt och att de har ett felfritt uttal gör att de ofta försvinner i mängden i skolan. Att deras problem inte uppmärksammas förrän senare. Det går inte att ta igen sitt modersmål när man uppnått en ålder av 13-14 år. Därför måste förskolan och skolan få en förståelse för hur det kan se ut och jobba intensivt med spr��kförståelsen tidigt.