Contemporary Approaches to Translation in the Classroom : A study of students' Attitudes and Strategies

The purpose of this study is to explore the strategies and attitudes of students towards translation in the context of language learning. The informants come from two different classes at an Upper Secondary vocational program. The study was born from the backdrop of discussions among some English teachers representing different theories on translation and language learning, meeting students endeavoring in language learning beyond the confinement of the classroom and personal experiences of translation in language learning. The curriculum and course plan for English at the vocational program emphasize two things of particular interest to our study; integration of the program outcomes and vocational language into the English course - so called meshed learning – and student awareness of their own learning processes. A background is presented of different contrasting methods in translation and language learning that is relevant to our discussion. However, focus is given to contemporary research on reforms within the Comparative Theory, as expressed in Translation in Language and Teaching (TILT), Contrastive Analysis and “The Third Space”. The results of the students’ reflections are presented as attempts to translate two different texts; one lyric and one technical vocational text. The results show a pragmatic attitude among the students toward tools like dictionaries or Google Translate, but also a critical awareness about their use and limits. They appear to prefer the use of first language to the target language when discussing the correct translation as they sought accuracy over meaning. Translation for them was a natural and problem-solving event worth a rightful place in language teaching.

Vård i livets slut av personer med demens. Personal och anhörigas upplevelse av given vård : En metasyntes

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder. Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister. Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv. Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis. Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre. Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas. Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare.