6 resultados para Pedagogical praxis
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt lärarens undervisningspraxis styr gymnasieelevers syn på historieämnet. I samband med att vedertagna uppfattningar om kunskap och kunskapsöverföring har utmanats inom pedagogisk forskning, har historieämnet alltmer kommit att definieras som ett instrument för självinsikt och förståelse för omvärlden. Den förändrade historiesynen medför nya typer av undervisningspraxis bland enskilda lärare, där till exempel kronologi och kanon får stå tillbaka för bland annat tematisk fördjupning och flerperspektivism.Undersökningen består av intervjuer med två gymnasieklasser och deras gymnasielärare. I intervjuerna fick lärarna och eleverna var för sig definiera momentet utifrån vad det handlade om, vilka målsättningar man haft, hur undervisningen gått till och vad övningarna syftat till.Resultaten visar att lärarnas respektive historiesyn och undervisningspraxis i mycket stor utsträckning präglar elevers perception av historieämnet. Elevernas normer och målsättningar i relation till historieundervisningen följde respektive lärares undervisningspraxis, utan att andra faktorer, som läromedel, i nämnvärd utsträckning spelade in. Läraren framstår därmed som den klart viktigaste auktoriteten för elevernas förståelse av historieämnet.
Resumo:
The purpose of this presentation is to introduce the research project progress in “the mapping of pedagogical methods in web-based language teaching" by Högskolan Dalarna (Dalarna University). This project will identify the differences in pedagogical methods that are used for online language classes. The pedagogical method defined in this project is what the teachers do to ensure students attain the learning outcomes, for example, planning, designing courses, leading students, knowing students' abilities, implementing activities, etc. So far the members of this project have analyzed the course plans (in the language department at Dalarna University) and categorized the learning outcomes. A questionnaire was constructed based on the learning outcomes and then either sent out remotely to teachers or completed face to face through interviews. The answers provided to the questionnaires enabled the project to identify many differences in how language teachers interact with their students but also, the way of giving feedback, motivating and helping students, types of class activities and materials used. This presentation introduces the progress of the project and identifies the challenges at the language department at Dalarna University. Finally, the advantages and problems of online language proficiency courses will be discussed and suggestions made for future improvement.
Resumo:
Die vorliegende Magisterarbeit ist die direkte Fortsetzung der Studie Die didaktische Umsetzung von Märchen – eine Literaturstudie. Hierbei handelt es sich in beiden Fällen an im Rahmen des Ämneslärarprogrammes an Högskolan Dalarna verfasste Examensarbeiten. Diese hier präsentierte Studie untersucht inwieweit die innerhalb der Forschung gepriesenen Märchentexte tatsächlich von Lehrkräften an den schwedischen Schulen und im Bereich des DaFUnterrichtes didaktisch umgesetzt werden. Mit Hilfe einer Unterrichtseinheit mit dem Thema „Märchen“ auf dem Gymnasium sowie einer unter Lehrkräften durchgeführten Umfrage betreffend deren Verwendung von Märchen im DaF-Unterricht konnte konstatiert werden, dass die im Literaturkanon stiefmütterlich behandelten Märchen mit Hilfe der meisten der befragten Pädagogen einen Weg in die Klassenzimmer gefunden haben. Die am Unterricht teilgenommenen Lernenden konnten gleichzeitig bestätigen, dass eine solche didaktische Umsetzung nicht nur Freude bereiten, sondern ebenfalls die Lernbereitschaft steigern und damit auch das Wissen erweitern kann.
Resumo:
This paper presents a research project that is being conducted at Dalarna University in Sweden. The aim is to study the following: 1) The quality of online language education compared with that of campus education, and 2) Advantages and disadvantages of online language education and how the disadvantages might be overcome. The project consists of two parts: pedagogical methods in online language education from the teachers’ point of view and from the students’ point of view. The first part was conducted in 2012 and various characteristics (benefits and difficulties) of online language education were identified. Flexibility and wider opportunities were general benefits, while lack of physical co-presence, difficulty in having lively debates/discussions, and high dropout rates were among the problems. The second part of the project (being conducted in 2014) aims to investigate how students experience online language learning. The goal is to explore alignments and misalignments between teachers’ perspectives and students’ perspectives, and to develop methods to enhance the quality of online education.
Resumo:
LIT