Uma avaliacão fenomenográfica dos cursos suecos baseados na web

O propósito deste texto é discutir a avaliação de um curso superior oferecido por uma universidade sueca. Para tanto, parti de uma análise das avaliações feitas pelos estudantes, no ano de 2011-2012, quanto ao conteúdo, as aulas ministrada e a relação estabelecida entre o professor e os estudantes. O curso analisado foi o de Brasil Contemporâneo, da Universidade de Dalarna. O curso é oferecido na forma EBW e faz parte da graduação em Português.       As conclusões alcançadas e fundamentadas na análise do questionários  apontam para uma necessidade de uma sistematização do conteúdo e de uma melhor exposição do mesmo. Os estudantes, na sua maoria estrangeiros, têm uma percepção sobre a realidade brasileira que ao se contrapor à literatura do curso leva-os a reverem e a redefinirem a imagem que os mesmos tinham sobre o Brasil. Entrentanto, as avaliações apontam para a necessidade de desenvolvimento e formento de trabalhos em grupos que auxiliam na aprendizagem dos estudantes. Esta é um importante desáfio dos cursos baseados na Web, na rede de ensino superior sueca.

Med möjlighet att binda : Tillkännagivandets funktioner i det svenska parlamentariska systemet

Tillkännagivanden från riksdagen till regeringen är ett statsvetenskapligt ämne inom svensk politik som är bristfälligt studerat. Syftet med denna beskrivande studie är att öka kunskapen om tillkännagivandet och vilka funktioner det fyller. Den grundläggande frågeställningen bryts ned till tre preciserade delfrågor om innebörden av begreppet tillkännagivande, hur man använder sig av det och hur man förhåller sig till det. För att placera forskningsproblemet i sitt sammanhang utgår jag från begrepp inom parlamentarisk demokrati och relationen mellan riksdag och regering. Delfrågorna undersöks genom litteraturgranskning och genom metoden kvalitativ textanalys med inriktning klassificerande analys. Som kompletterande metod till kvalitativ textanalys har samtalsintervjuer genomförts. Genom kvalitativ textanalys undersöks fyra tillkännagivanden samt regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen som avser svar på de fyra tillkännagivandena. Samtalsintervjuer genomförs med två tjänstemän vid utskottskanslier och med två politiska sekreterare vid socialdemokraternas respektive moderaternas partikanslier i riksdagen. Resultatet visar att riksdagens tillkännagivanden till regeringen är uttalanden av riksdagen i obestämd beslutsform som inte är bindande konstitutionellt men däremot politiskt bindande för regeringen genom en tradition av konstitutionell praxis. En av tillkännagivandets funktioner är möjligheten för riksdagen att uttala sig i denna form. Det som utgör en möjlighet för riksdagen kan i förlängningen bli politiskt bindande för regeringen och bidra till att riksdagen indirekt stärker sin makt. Genom att använda analysnivåerna individ-, parti- och parlamentarisk nivå visar resultatet att aktörer på olika nivåer använder tillkännagivanden som ett verktyg för olika syften. En annan av tillkännagivandets funktioner är att användas som verktyg för att kunna lyfta, kanalisera upp, ett förslag från en lägre individ- eller partinivå till den parlamentariska nivån där korrespondensen av skrivelser mellan riksdagen och regering sker.