Klimatförändringar på vita duken. : Passiviserande underhållning eller mobilisering.

Vid en tillbakablick på de senaste 25 års spelfilmer kan man se hur ett växande klimathot funnits med som en berättelseingrediens i ett antal spelfilmer från Hollywood mainstreamfåra. (Axelson 2008). År 2004 kom katastroffilmen The Day after Tomorrow som gjordes till objekt för en brittisk publikstudie. I denna studie analyserar forskargruppen hur The Day After Tomorrow påverkade publikens tankar kring klimatförändringar (Lowe et al. 2006). Den irländske forskaren Pat Brereton har initierat ett projekt inom HERA (Humanities in the European Research Area) med ett forskningsfokus på hur medier och film bidragit till ett ekologiskt paradigm som enligt Brereton, långsamt växer sig allt starkare hos den europeiska allmänheten (Brereton 2008). I mitt paper vill jag diskutera Breretons hypotes om ett ökande ekologiskt sentiment under framväxt hos en europeisk allmänhet över tid och hur denna hypotes bör underkastas en kritisk diskussion utifrån ett receptionsperspektiv. Vad säger existerande publikorienterad receptionsforskning om på vilket sätt klimatförändringar gestaltade på film kan ha förmågan att beröra processer relaterade till människors teoretiska övertygelser om tillvaron, grundläggande värderingar samt en livsåskådningsmässig grundhållning (Lowe et al. 2006, Axelson 2008)?

The effectiveness of proactive telephone support provided to breastfeeding mothers of preterm infants : study protocol for a randomized controlled trial

Background: Although breast milk has numerous benefits for infants' development, with greater effects in those born preterm (at < 37 gestational weeks), mothers of preterm infants have shorter breastfeeding duration than mothers of term infants. One of the explanations proposed is the difficulties in the transition from a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) to the home environment. A person-centred proactive telephone support intervention after discharge from NICU is expected to promote mothers' sense of trust in their own capacity and thereby facilitate breastfeeding. Methods/design: A multicentre randomized controlled trial has been designed to evaluate the effectiveness and cost-effectiveness of person-centred proactive telephone support on breastfeeding outcomes for mothers of preterm infants. Participating mothers will be randomized to either an intervention group or control group. In the intervention group person-centred proactive telephone support will be provided, in which the support team phones the mother daily for up to 14 days after hospital discharge. In the control group, mothers are offered a person-centred reactive support where mothers can phone the breastfeeding support team up to day 14 after hospital discharge. The intervention group will also be offered the same reactive telephone support as the control group. A stratified block randomization will be used; group allocation will be by high or low socioeconomic status and by NICU. Recruitment will be performed continuously until 1116 mothers (I: 558 C: 558) have been included. Primary outcome: proportion of mothers exclusively breastfeeding at eight weeks after discharge. Secondary outcomes: proportion of breastfeeding (exclusive, partial, none and method of feeding), mothers satisfaction with breastfeeding, attachment, stress and quality of life in mothers/partners at eight weeks after hospital discharge and at six months postnatal age. Data will be collected by researchers blind to group allocation for the primary outcome. A qualitative evaluation of experiences of receiving/providing the intervention will also be undertaken with mothers and staff. Discussion: This paper presents the rationale, study design and protocol for a RCT providing person-centred proactive telephone support to mothers of preterm infants. Furthermore, with a health economic evaluation, the cost-effectiveness of the intervention will be assessed. Trial registration: NCT01806480

Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 : En jämförelsestudie mellan två branscher

Titel: Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 Författare: Angelica Höglund och Julia Wiman Handledare: Klas Sundberg Bakgrund och problem: Det nya K-regelverket som infördes 1 januari 2014 innebär att mindre onoterade företag idag har valmöjligheten att välja mellan regelverken K2 och K3. För dessa mindre företag är valet av regelverk viktigt då det kommer att påverka företagets räkenskaper. Syfte: Syftet med studien är att studera fördelningen av K2 och K3 för mindre onoterade företag inom två olika branscher, dessa är byggbranschen och juridik,- ekonomi- och konsultbranschen, samt vilka faktorer som kan påverka valet av regelverk. Teori: Studien bygger på två teorier, dessa är positive accounting theory och institutionell teori. Metod: I studien används en kvantitativ forskningsmetod där årsredovisningar har granskats och sammanställts, samt en kvalitativ metod som bygger på fyra semistrukturerade intervjuer där de identifierade faktorerna analyserats utifrån en analysmodell. Resultat och slutsats: Utifrån det empiriska materialet identifierades sju faktorer, dessa var leasing, företagets storlek, rättvisande bild, revisorns påverkan, komponentavskrivning, kostnad/nytta och koncernredovisning. Ovanstående faktorer har kategoriserats och analyserats utifrån PAT och institutionell teori. Förslag till vidare forskning: Ett förslag vore att forska vidare på de identifierade faktorerna för att undersöka i hur stor utsträckning de påverkar företagens beslut. En intressant studie hade även varit att genomföra en fallstudie som utgår från att upprätta en årsredovisning utifrån både K2 och K3 för att studera de skillnader som kan uppkomma.